Life - Lupple & Medi PRS

Hon tog sin tandborste och började borsta tänderna och log mot honom.
"Och vi måste hem innan 12 i morgon. Du vet vad vi har att berätta."

Gabriel nickade. "Du har helt rätt det måste vi. "Log han glatt. "Men det hinner vi. "Log han.

Olivia nickade och såg på honom, gav honom en kyss innan hon borstade klart tänderna.
"Så jag är klar. Hon lade armarna om honom och log mjukt.
"Ska du bära mig?"

Gabriel flinade lite. "Det är inte direkt långt till sängen men visst, om du önskar. "Log han och bar henne till sängen och bäddade ned henne.

Hon sträckte ut tungan men kysste honom ömt på kinden inan hon drog upp benne. Log och slöt sakta ögonen.
"Vill di ha en specifik klänning på vår dag?"

"Jag? Klänning? Älskade, du är fin i allt. "Log han.

Hon log.
"Så om jag sätter på mig en potatissäck skulle jag vara snygg?" Frågade hon och öppnade försiktigt ögonen för att le busigt mot honom.
"Då är det min bröllopsklänning." Sa hon och gav honom en lätt lyss på näsan.

Han flinade brett. "Åh ja, vi kanske skulle behöva sy in den lite. " Skojade han och smekte hennes midja. " Det blir perfekt det. "Viskade han skämtsamt och kysste henne mjukt.

Hon log medan ögonen föll ihop och hon somnade kort efter med handen om hans arm.

Han följde henne noggrant med alla sina sinnen och när hon väl somnade så bäddade han ned henne bättre och la sin lediga hand över hennes mage. Det var ett mirakel det som växte där inne.