prs yehet & kkaebsong

Joshua känner hur ögonbrynen knyts ihop i pannan innan blicken glider ner mot katten igen.
"För att du tog upp honom.. och att vi borde inspektera hans flickvän." svarar han i en liten viskning, känner hur ett ynkligt, generat leende stryker sig över läpparna. "Jag vet att det är urlöjligt Zihao.. men att vara avundsjuk på Andrew är helt annorlunda från att vara avundsjuk när du gosar med Haru. Det är mer psykisk avundsjuka än fysisk, mår mycket sämre av det. Som att hjärtat krosas i tusen bitar så fort de tankarna kommer. Det är urlöjligt, med tanke på att jag vet att du älskar mig, men jag antar att det var så för dig när du tänkte på Julian?" frågar han och drar Zihao närmre sig själv, struntar i hur märkena dunkar av varje rörelse. "Ja, vi båda älskar varandra, patetiskt mycket, och vi är perfekta för varandra, inte sant?" med ett leende, som nu är genuint, lägger Joshua sina händer mot nittonåringens axlar. "Era farföräldrar verkar gudomliga.. jag tror säkert att både de och Yaosu har rätt." försäkrar han och låter sina läppar möta den andres.

”Jo, jag förstår men det är bara det att jag..äsch jag vet int-” Precis som Zihao tänkte avsluta meningen, pressade Joshua sina fylla läppar mot nittonåringens smala. Gud, det kändes som om det var flera dagar sedan de senast kysste varandra, vilket absolut inte stämde. Att det ens kändes som om dagar passerat var ju bara fånigt. Speciellt eftersom det tydde på att de två ungdomarna verkligen var extremt beroende av varandra. Så pass beroende att de i princip aldrig kunde hålla sig borta från varandra. De långa fingrarna gled över den yngres kinder för att sedan dras genom de rosa lockarna, letade sig därefter nerför ryggen. Herregud, dörren var fortfarande öppen. Han tvivlade på att ingen i huset skulle bli direkt roade av att se de två turturduvorna sitta ihoptrasslade. ”Du..jag vill att du ska ha klart för dig att jag aldrig har älskat någon på samma sätt som jag älskar dig och att jag aldrig kommer göra det”, viskade Zihao och försökte fånga artonåringens blick. ”Okej?”

Blicken fångas upp i Zihaos ögon, känner hur en lätt rodnad sprider sig över kinderna innan han nickar.
"Okej," upprepar Joshua med en nick, drar upp täcket över sin nätta överkropp, ifall nu någon skulle gå förbi rummet, vars dörr står öppen och väntar. "Du ska också veta att jag inte älskat någon på samma sätt som jag älskat dig, hoppas du förstår det." försäkrar han och lutar sin panna mot den andres.

Nittonåringen log snett och pillade förstrött med Joshuas nya halsband, med pannan lutad mot den andres.
”Bra, då är vi i alla fall två om den saken”, konstaterade han och ruskade lätt på medaljongen så att innehållet skramlade till. ”Du måste förresten följa med och hälsa på mina farföräldrar någon gång, de är underbara”, fortsatte han med längtan i blicken och släppte kedjan så att halsbandet föll tillbaka mot artonåringen. ”Det finns så mycket jag längtar till..”

"Det gör jag jättegärna," säger Joshua sanningsenligt, jo den andres farföräldrar låter helt gudomliga. Förhoppningsvis blir det inte ett lika stort fiasko som att träffa nittonåringens föräldrar, specifikt hans mor. "Vad mer längtar du till?" frågar han och låter huvudet falla på sniskan, händerna som vilar mot Zihaos axlar pillar förstrött med tyget på hans tröja.

”Tills vi flyttar till ett eget ställe och skaffar ett eget liv, tills vi kan resa omkring i världen, tills vi kan gifta oss..du vet, listan är lång”, förklarade Zihao och slog händerna löst mot Joshuas axlar, med ögonen fästa mot fönstret. Utanför hade det börjat mörkna och himlen var alldeles stjärnklar, till skillnad från några dagar sedan då regnet öst ner och åskan mullrat. ”Titta på himlen, den är alldeles klar”, mumlade nittonåringen med lätt glittrande ögon och fingrade försiktigt utmed artonåringens nyckelben.

"Jo.. det finns mycket att se fram emot," viskar Joshua instämmande med blicken vilande på den äldre, han känner hur huden ryser under nittonåringens beröring. Visserligen har han inte haft någonting emot sina skarpa nyckelben innan, men Xavier såg till att ändra på det när han ristade in de fula orden. Fy fan för honom. Kan inte vara särskilt roligt för Zihao heller, att behöva se på dem dag in och dag ut när han är med sin pojkvän. Blicken glider dock upp mot himlen utanför fönstret, och han känner sig genast mycket lättare. "Vill du sova ute idag? Det kan vara riktigt fint.. att sova på verandan med stjärnfylld himmel."

Med en liten fnysning drog nittonårigen pekfingret utmed ett av de inristade orden. Någon dag skulle Xavier helt klart få igen för dem. Han hade ingen aning om när eller hur, men det skulle absolut ske.
”Om vi säger så här, jag går dit du går, precis som vanligt. Jag är ju efterhängsen som du vet, så om du sover ute så gör jag det också. Sover du inne kan du fe dig fan på att jag genast följer dig till sängen, hack i häl”, sade Zihao med ett retsamt leende över läpparna. ”Försöker du ta en dusch ifred kommer jag att gömma mig bakom draperiet..alltså du förstår vad jag menar”, konstaterade han med ett litet skratt och slöt ögonlocken.

Joshua kan inte undgå att skratta till åt nittonåringens ord, åh gud.
"Men skulle det vara okej för dig att sova ute? Vet inte om det är tillräckligt varmt.." muttrar han och låter blicken landa på Zihao igen, fortsätter att pilla med tyget på hans tröja. "Det där med draperiet var dock lite onödigt, kära du. Lite läskigt." Även om orden är i grunden rara, kan Joshua inte hindra sig själv från att bli road av dem. "Kanske inte är så vist när vi stött på en dödsätare redan.."

”Vill du veta vad det värsta med det hela är? Att jag inte ens driver med dig”, sade Zihao och lipade mot den yngre. ”Vi kan väl sova med fönstret på glänt istället? Det blir ju som någon slags kompromiss”, fortsatte han fundersamt och rynkade lätt på ögonen. ”Äsch, vi gör som du vill. Punkt slut.” Varoffbhadd det helt plötsligt blivit så svårt att bestämma vart de skulle sova? Jösses..Nittonåringen började återigen pilla med sitt eget halsband, utan att ta ögonen från den mörknande himlen. Han kanske trots allt var lite läskig?