PRS Lupple & Medi

Hon såg på honom, chockad men log sedan.
"Det var den bästa presenten som jag fick. Jag älskar den." Hon log och ryckte till är hon hörde ylanden och drog sig närmare Dorian.

Han skrattade lågt.
" Jag hoppas den var bra." Viskade han och lekte lite med hennes hår, även han hörde ylandena men det berörde inte honom. Men hon flyttade sig närmare och han la båda sina armar beskyddande om henne.
" De kan inte skada dig." Viskade han och lirkade upp tanden som hon fått av Gustaf, väldig försiktigt för att inte råka stöta till korset.

Hon såg på honom och tog tanden i ett svagt grepp och såg sedan mpt skogen. Hon såg vargarna springa och hon lade sig ner och kurade ihop sig vid honom igen.
"bra..."

Han flinade lite och lekte med hennes hår.
" De är rätt intelligenta. Idag är de mer djur än vanligt med tanke på månen men tanden kommer stoppa dem. Och se på dem de är magnifika." Viskade han för att sedan skratta lågt.
" Du kanske inte ser dem i mörkret." Sa han sedan och såg på henne.

Hon skakade på huvudet och vände sig om.
"Men jag kan se dig. Det är väl bra?" Hon sträckte på sig och reste sig.
"Vill du spela sällskapspel?"

Han skrattade lågt och nickade.
" Det är allt som behövs just nu." Sa han och satte sig upp när hon reste sig och flinade lite.
"Okej vi kan spela sällskapsspel, nått speciellt du vill spela?" Undrade han leendes.

"Vad har ni?" Hon tog hans hand och började gå ut och såg sig om.
"Kan vi sitta i biblioteket? Det är så hemtrevligt där."

Han såg på henne och skrattade lågt.
"Du är en rastlös själ hjärtat." Sa han men reste sig upp och ledde in henne till biblioteket och drog ut en låda där nästintill varje sällskapsspel finns.
"Twister?" Flinade han.
"Monopol? " Fortsatte han.
" Frågespel?" Frågade han flinande.
Och fortsatte så med otroligt många olika alternativ.

"Det är kanske för att jag aldrig fått leva ordentligt?2 Hon såg på honom och log.
"Vad sägs som monopol för att du kanske vet alla svar på frågespelen. Det känns oretvist." Hon flinade och plockade upp ett och smekte lådan och såg upp på honom.

" Det är antagligen sant." Sa han sorgset för att sedan skratta lågt och nicka.
"Antagligen gör jag det. Vi brukar tävla inom familjen om vem som kan svara snabbast. Det otroligt roligt." Flinade han men såg på monopolet.
" Men det är ganska orättvist. " Sa han ärligt.
" Vi kör monopol." Log han.