prs yehet & kkaebsong

"Eller så spänner vi fast dig här.. då kan vi fortfarande gosa." Påpekar Joshua och gömmer ansiktet hos nittonåringen. Nej, han vill inte lämna honom. "Var du sugen på chokladpudding? Vi kan nog be Samuel att fixa det." Mumlar artonåringen tyst och pillar förstrött med tyget på Zihaos tröja, ignorerar smärtan i kroppen. Om man ignorerar den tillräckligt länge kanske den försvinner.

”Här? Nåja, så länge jag inte kan nå fram till dig antar jag att drt funkar, så kan du väl släppa loss mig om allting funkar”, konstaterade Zihao och började försiktigt pilla med Joshuas rosa lockar. ”Chokladpudding låter bra. Och kanske en kopp te? Är verkligen sugen på te”, fortsatte han med ett snett leende. ”Har du inte ont? Du borde ta det lugnt, Joshua..annars kommer de där såren aldrig att lyckas läka.”

"Men jag vill att du ska kunna nå fram till mig." Påpekar Joshua och skakar på huvudet åt den äldre. "Samuel.. vill du fixa te och chokladpudding.." frågar han sin bror som går förbi deras rum. Blicken glider än en gång mot Zihao igen. "Sjuktont."

Zihao himlade med ögonen och knäppte löst till Joshua på armen.
”Hm, men tänk om jag får för mig att äta upp dig då?” Påpekade han med ett litet leende dansandes över de smala läpparna. ”Äsch, vi får se, Joshua..ingenting är ristat i sten än så länge”, konstaterade nittonåringen därefter och putade lite med underläppen. ”Har du ingenting dom kan hjälpa med smärtan? Typ en värktablett eller någonting annat

Joshua blinkar dumt med huvudet på sned, juste.
"Förhoppningsvis gör du inte det." Påpekar han och börjar än en gång göra små mönster över nittonåringens bröstkorg härlig vana."Jo.. Vi har värktabletter, jag har nog det i väskan." Med en suck tar han upp Sammie o sin hand och håller honom framför Zihaos ögon. "Visst är han söt? Så himla söt."

”Ja, han är väldigt söt”, instämde Zihao och kliade den lilla katten mellan öronen. ”Men inte lika söt som mig, ingen är det”, fortsatte han med en ett retsamt leende. Det sorgliga var ju att nittonåringen inte alls var speciellt söt, han såg snarare elak och bitter ut hela tiden - även om han egentligen inte var det. Eller alltså, elak kunde han ju vara, men det var ganska längesen han varit sådär direkt elak. Dryg? Absolut. Men elak? Nja. ”Hm, jag vill också ha en katt..”

"Jag då, är jag söt?" Frågar Joshua med de stora ögonen fästa på Zihao, innan han ser ner mot Sammie istället. "Vi kanske kan ta med någon av dem när vi flyttar?" Frågar han och gosar ner sig ytterligare hos nittonåringen.

Okej, helt ärligt så var Joshua den sötaste varelsen i hela universum, det kunde inte nittonårigen förneka.
”Hm, du tar nog första priset faktiskt”, medgav Zihao och gäspade. Herregud, när allt kom omkring var han verkligen trött. Hur mycket kunde klockan egentligen vara? ”Jo, det kan vi ju göra..eller så skaffar vi oss en helt egen liten kissemisse m, eller två?” Föreslog han och sneglade upp mot Yaosu som placerat sig själv i dörröppningen.
”Ni två beter er som ett gift par, trots att ni fortfarande är små och korkade”, knotade han oxh steg in i rummet utan någon inbjudan.

Så fort Yaosu dyker upp vid dörröppningen drar Joshua täcket över kroppen, gömmer hela över kroppen, nej han kan inte visa dem. Kommer inte hända.
"Korkade är vi inte." Påpekar artonåringen och skakar ogillande på huvudet, krokad?

”Jo, det är ni”, envisades Yaosu och slängde någonting till Zihao. Lätt förbryllat tittade nittonåringen på det han fångat och höjde ett ögonbryn.
”Varför ger du oss halsband för? Du är riktigt konstig ibland..” började han tvekande och gav ett av halsbanden till Joshua.
”Nej, du för fel”, utbrast tjugoettåringen och skyndade fram till sängen där han slet åt sig halsbanden. ”Joshua ska ha det röda och du ska ha den rosa, är du dum eller?”