In the dark PRS Vidomina & Medi

"Åh då kan du träffa de snällaste människorna. Charlie kan vara lite vresig såhär i värmen. Klagar så mycket men ge honom ett varmt leende så smälter hans fruns hjärta lite." Hon log stort och nickade.
"Du borde byta om till en tröja med. Inte ha en sådan dyr tröja." Hon såg sig om och tog fram sin plånbok och räknade sedlarna.
"100 dollar det borde räcka." hon såg upp
"Jag donerar vad jag vill."

Mira såg på Caspian och log.
"Åh ställ den i diskmaskinen. Den ska köras snart men tack så mycket Caspian. Ring om det är något." Hon log mjukt.

Ruby såg på honom.
"Japp jaag vet att han var en häxa. " hon såg ner.
"Han gjorde inte så bra saker." Hon suckade.
"Men jag uppskattar att han var duktig. Jag försöker bli lika duktig som honom."

"Det låter som att du har varit där mycket, Halo." Caspian satte undan koppen i diskmaskinen som Mira bett honom. Han såg sedan på Ruby och nickade. Hon hade säkert rätt. Caspian hade inte lika mycket erfarenhet som henne att delta i soppköket, men litade på henne. "Jag har en tröja i bilen. Kommer snart." Han ursäktade sig för att gå och byta om. Han kom snart tillbaka ombytt till en ljusgrå skjorta. "Bättre?", frågade han henne och syftade på skjortan. "Du är mycket generös, Halo. En god förebild. Du är som gjord för rollen för prästinna." Han log mot henne och såg sedan på Ruby och de andra.
"Vi kommer tillbaka om någon timme eller så. Hör av er om ni undrar något. Adelaide berättade att det är middag hos oss ikväll, ni är alla bjudna dit om ni vill." Han log och visade sedan med handen att Halo skulle gå före honom ut ur huset. "Vi tar min bil.", sa Caspian.

Hon såg på honom och skrattade.
"Jag har hört det så många gånger." Hon såg sedan ner.
"Jag brukar vara där mer än så. Kanske fyra timmar eller så. Bara för att jag har pengar, mat så betyder det inte att andra ska få lida." Hon såg upp.
"Vi går. Om vi jobbar riktigt hårt så kommer det kännas underbart när vi slutar. Kroppen kommer vara så öm att lägga sig kommer bli som en dröm." Hon skrattade.

"Som du vill, Halo." Caspian nickade åt henne. Han skulle han klara av riktigt hårt arbete. Han var hyfsat stark av den regelbundna träningen och gillade att röra på sig. "Det låter som en bra idé. Vi går." Han log mot henne och visade mot gatan för att sedan själv stiga upp på trottoaren som skulle ta de bort därifrån.
"Känner du många där?", frågade han när de gått ett tag.

Hon log stort och tåg ett äpple innan hon gick för att sätta sig i bilen. Hon spände fast sig och nickade.
"Ja. jag känner alla mina arbetskamrater. Många av stammisarna." Hon log.
"De ska få luftkonditionering. Den som de hade har varit trasig. Men nu!"

Caspian satte sig i förarsätet och spände fast sig innan han startade bilen för att köra därifrån. "Vem introducerade dig för det här?", frågade han utan att se på henne. Han försökte föreställa sig Julian, men det verkade inte riktigt gå ihop. Å andra sidan så kände Caspian honom inte så mycket.
"Du låter väldigt investerad i det. Hoppas att de uppskattar din hjälp." Han sneglade då kort på henne för att sedan se framåt igen. Halo var verkligen mogen för sin ålder.
Han körde till byggnaden och parkerade bilen utanför. "Så, ska vi?"

Hon såg på honom och log.
"Det var Léon. Han sa att det finns ett hus där hungriga går. De får mat och de som jobbar behöver hjälp." Hon såg ut.
"Jag har jobbat hos dem sedan jag var 15 så 2 år nu." Hon log svagt.
"Kör lite längre fram. Din bil kommer att då lite fula kommenterar av folket där inne." Hon såg på honom.
"Det är tnie det finaste kvarteren. Men det tar ändå 20 minuter att åka hit. Ställ dig i det där parkeringsgaraget!" Hon pekade rakt frammåt.
"Lite bättre plus skugga."

Caspian körde fram till garaget som Halo pekat ut och parkerade i det. "Sådär. Nu är det kanske bättre." Han drog på läpparna i ett leende och drog åt parkeringsbromsen innan han stängde av motorn. "Då går vi in." Han öppnade bildörren och klev ut.
Han såg mot byggnaden och försökte föreställa sig Léon som en av deltagarna där inne. Sedan slog det honom- skulle Léon vara där? "Är Léon där?", frågade han då utan att tänka mer på det. Han såg på Halo och tog några steg närmare byggnaden för att vänta in Halo.

Hon knäppte loss sig och såg på honom.
"Nej det är han inte. Varför skulle han?" Hon lade huvudet på sned men log.
"Jag förstår vad du menar. Men nej Léon är inte där." Hon såg på honom och log.
"Då börjar vårt arbetspass. " Hon log.
"Och om någon säger en sak ganska aggressivt kom till mig." Hon blinkade med ena ögat.

Caspian nickade åt Halo och följde efter henne till byggnaden för att kliva in. Han såg sig om och lät blicken sedan falla på Halo igen. Han skulle hålla sig nära henne. Han första uppgift var ju att skydda prästinnan.
Han förstod inte vad hon menade att de kunde vara aggressiva, men antog att Halo visste vad hon pratade om och parkerade sig vid entrén för att vänta in hennes order. Om det här var vad hon ville görs så skulle Caspian ställa upp och hjälpa till.