Sorgens tider [SV]

More :3

aaawe suuuuuper bra!!! vill ha meeeeeeeeer!!!

I'm so so so so so so so so so so so so so so so so so so so so so so so so so sorry! Hinner ju inte D:

hinner du skriva mer imorn??

såklart jag gör Tack förresten ♥

det är lugnt, ta den tid du behöver. Vi väntar ! ♥

varse väntar med förväntan ♥

Jag har missat två underbara kapitel på fem timmar. Jätte bra kapitel! ♥

Emma, har du tid nu då? :3

Btw
Jätteglad för jag kanske ska vara en roll i en film :3

Kapitel 50 - Luna Lovegood

"Hej Harry!" sa jag när jag såg honom på St. Mungos sjukhus.
"Hej Luna, vad gör du här?" frågade han mig.
"Min faster är sjuk, så jag har varit och hälsat på henne, och du, vad gör du här?" frågade jag nyfiket.
"En dödsätare har torterat Fleur, som tydligen var gravid" sa Harry, och lät ganska förvånad över det. Även jag blev förvånad över det.
"Jaha.." sa jag tyst, ovetande om vad jag skulle säga.
"Men vi ska tillbaka till Kråkboet, vill du hänga med?" frågade han sedan, med ett leende på läpparna.
"Visst" sa jag, och log. Jag hade fortfarande vänner trots allt, de hade inte glömt mig..

Väl hemma hos Weasley familjen var det ett behagligt kaos. Men kaoset innebar inte stress, bara att det var för många personer där som älskade varandra så innerligt. Jag satt mest ute i deras trädgård tillsammans med Ginny, som ivrigt berättade om henne och Harry och om Ron och Hermione. Men det var knappt att jag brydde mig. Jag hade tankarna på en annan medlem utav Weasley-familjen.
"GEORGE ÄR BORTA!" hördes en manlig röst. Jag och Ginny var snabbt uppe på fötterna och sprang in.
"Va? Hur?" hördes Ginnys orosfyllda röst.
"Vi vet inte, han skulle hem till snäckstugan, sa han själv, men han är inte där" sa Fleur, hysteriskt.
"Men tänk om han endast är ute på en promenad eller något?" föreslog jag.
"Nej då skulle han ha lämnat en lapp" sa Bill, ovetandes om hur mycket oron även inom mig steg och steg.
"Jag måste hem" viskade jag till Ginny, och efter att ha fått en medlidsam nick, transfererade jag mig därifrån.
Jag transfererade mig inte hem, utan jag transfererade mig bara till första bästa ställe som jag kom på, Georges lägenhet ovanför deras butik Weasleys vassa varor. Men oväntat nog skrämde jag nästan livet ur Lee.
"Luna! Skräm mig inte så!" flämtade Lee och tog sakta ner trollstaven som han tidigare hållt nära min hals.
"Förlåt" ursäktade jag mig.
"Varför är du här?" frågade han mig, nyfiket. Men hans ansikte skulle bli förfärat när jag sa varför jag var här.
"Jag fick nyss reda på att George är borta, och då ville jag inte stanna i Kråkboet, eftersom det blev mer kaos än vanligt, så jag transfererade mig till första ställe som jag kom på, vilket var här" svarade jag, snabbt.
"George? Borta?" Lee såg oförstående på mig.
"Ja.. han försvann efter att ha varit på St. Mungos" berättade jag.
"Nej säg inte att han.. han kan inte ha..." började Lee babbla.
"Säg inte att han har vad?" frågade jag.
"Begett sig av till den förbjudna skogen" sa Lee.
"För att hitta uppståndelse stenen som Harry tappade!" utbrast jag. "Nå vad väntar vi på, vi måste hitta honom!"
"Jag?" Lee blev tydligen mållös.
"Ja du" mer sa jag inte förrän jag greppade hans hand och med en sista blick på honom transfererade jag oss därifrån.