Unicornhorn & rollspelare prs

"Det gör väl inte dig särskilt mycket, Benjamin?" sade hon och började gå mot stationen. Hon svalde hårt och satte upp sitt hår i en knut då hon störde sig på hur det alltid hamnade i hennes ansikte.

"Du ser... Det spelar ingen roll, du skulle kunna vara min egna syster. Jag kommer inte ge dig något som kan användas på mig." sade han allvarligt och log sedan. "Så ha det bra."

Ben gick efter henne.
"vad menar du med det? Jag bryr mig om dig" sa han och kom upp bredvid henne.


Julia flinade.
"Du tror att någon vågar använda det mot dig? Du knäcker nacken av personen innan han eller hon ens kommer i närheten av dig" sa hon och höjde på ögonbrynen.

Hon såg på honom och la armarna i kors.
"Du är inte bra på att ljuga, Ben. Du tänkte visst ge över mig till Klaus. Jag vet inte ifall ni vampyrer ser det men han utstrålade bara ondska. Jag fattar att Tara kommer först men jag trodde ändå lite mer om dig." sade hon och kollade på honom med stora ögon.

"Det kvittar, det ska inte finnas något där ute som kan användas mot mig. Jag har det och så ska det fortsätta." sade han enkelt.

Ben suckade.
"Ja, tanken slog mig i en sekund. Som du säger, Tara är min syster, och vi har levt de senaste 400 åren med att kämpa mot hennes mentala tillstånd. Jag är som sagt en vampyr, jag är programmerad till att vara självisk. Och jo, vi vampyrer vet hur Klaus är funtad, han är ond och gör ingenting som inte gynnar honom" sa han och tittade på henne.


Julia suckade och vände sig om.
"Synd att vår tid tillsammans inte betydde mer för dig" sa hon och började gå därifrån.

"Exakt. Jag tänker inte umgås med någon som överväger att lämna mig, som om jag vore ett objekt, till en person som är satan personifierad." sade hon kallt och tittade upp på honom.

"Kom över dig själv, hjärtat." sade han roat och såg efter henne. Han stängde dörren och gick in igen.

Ben nickade.
"Du gör som du vill, men vi är fortfarande tacksamma för vad du gjorde mot Tara" sa han och vände om, och började gå tillbaka till Tara, som såg besviken ut att Chloe inte var med honom. Julia hade dykt upp och skakade på huvudet. Han bet sig i läppen, och de tre började röra sig tillbaka mot bilen. Tara skakade på huvudet.
"Vi kan inte lämna henne" sa hon och vek av, och gick bort mot Chloe.
"Chloe, vänta!"

Chloe gick mot kassan för att köpa en biljett hem men suckade då hon hörde Tara. Hon vände sig om och la armarna i kors över brösten.
"Jag ska bara ta tåget för att rensa huvudet lite. Vi ses ju ändå när vi är hemma. Jag tänker hjälpa dig." sade hon och såg på Tara med ett litet leende.

"Jag försöker inte utnyttja dig, du är en schysst tjej, bara" sa hon och log. Hon nickade och tittade på tågrälsen.
"Lycka till, vi ses sen" sa hon och gick tillbaka till bilen, innan de körde iväg.

Chloe log bara och såg efter henne innan hon köpte sin biljett. Hon behövde vänta ett tag innan hennes tåg skulle komma. Hon önskade innerligt att hon inte skulle stöta på någon Mikaelson under tiden.

Några timmar senare svängde Ben in på uppfarten och parkerade. De gick ur bilen, och Ben gick in i sitt sovrum och drack av kvinnan där inne. Han gick ut i vardagsrummet och lade sig i soffan.