Slytherin Romantik

Helt okej. Men då får du vänta X antal veckor på svar. xD Om två veckor åker jag utomlands, sedan har jag fullt upp efter det.

Julia åt upp sin frukost och skyndade sen iväg för att möta Johanna i uppehållsrummet.
Dom kramade om varandra och gick fnissandes därifrån. Dom började att gå runt i slottet och bara prata om allt som hade hänt.
" Så du och Zack är alltså ett par nu" sa Johanna med ett leende. Julia nickade och kollade på Johanna.
" Zack är den bästa pojkvännen en tjej kan önska sig, han bryr sig om en, han skyddar en och är bara så söt" sa Julia.
" Du verkar ha haft tur med pojkvän du själv är jag fortfarande singel" sa Johanna.
Julia log och dom gick ner till sjön för att kolla ut på det vackra landskapet.
" Du hittar din kille snart Johanna" sa Julia med ett leende.
Johanna nickade och kramade om sig själv för att hålla värmen.
" Kom vi går in det är kallt här" sa Johanna.

Zack står uppe i astronomi tornet och ser ut över det otroliga landskapet som han befinner sig i. Han förundras en kort stund över hur perfekt Hogwarts ligger. Ett skri från en varelse hörs. Långt långt borta i den förbjudna skogen någonstans djupt inne bland träden.

Zack drar ett djupt andetag. Han njuter av att känns sig fri. Att bara vara. Undrar vad Julia gör just nu... Hon och Johanna snackar säkert om killar, eller mode kanske... Han skrockar lite över tanken att Julia kan vara så otroligt underbar trots sidan han vet finns hos hennes. Den där bitchiga sidan, den provocerande sidan, den självsäkra sidan. Sidan han vet hon visar utåt. En kall vind drar genom hans rufsiga hår, han ser hur den drar med sig snö från räcket framför honom.
"Så ömtåligt... En vindpust och det faller bort från sin trygga plats..."

Orden får honom att tänka på Julia ännu en gång... Den där sidan han nyligen sett hos henne. Sidan som är så osäker att ett litet ord från hennes bror kan få henne att falla. Han känner en sorg över att någon så levande och vacker som hon ska behöva känns sådana starka hatkänslor om sig själv. Speciellt på grund utav någon som ska värna om och skydda henne från allt. Det är det som bröder ska göra. Skydda sin lilla syster.

Ilska skjuter ut i hans kropp. Han får en överväldigande lust att slå Julias bror halvt ihjäl. Han sparkar ner snö från golvet,ser hur den fångas upp av vinden och bärs iväg.
"Kanske det är vad jag kan vara för Julia... Vinden, bära iväg henne... Lyfta henne." mumlar han för sig själv medan han lutar sig med armarna mot räcket och han korsar sina ben vid sin ankel med blicken utåt, men det är inte landskapet han ser. Det är Julias skimrande ögon i den blå himlen.

Det blir dags för middag och då berättar Johanna att hon ska äta middag med sin killkompis Tim.
"Men vi skulle ju äta ihop" sa Julia.
" Jag vet men du kan äta med Zack istället" sa Johanna och gick därifrån. Julia slängde en ilsken blick efter Johanna.
" Det var ju mycket för kusindagen" muttrade hon ilsket. Hon gick raka väggen ner till stora salen och satt sig vid kanten av bordet med blicken ner i maten. Hon var ilsken och sårad, hon ville bara ha Zack just nu hon ville ha en famn att krypa upp någon som tröstar henne.
Hon kände en tår rinna ner för kinderna och kunde inte hålla tillbaka gråten längre. Hon började gråta och begravde ansiktet i händerna och bara grät.

Han vandrar in i Stora Salen, redo för en lugn och still kväll med en tyst middag. Han stannar upp och hejar på tre andra Slytherin elever som lämnar Stora salen samtidigt som han anländer. Då ser han Julia sittandes vid änden. Hon ser ut att gråta och Zack får genast bråttom att ta sig dit.

Zack lägger sin hand på Julia,
"Babe, vad är fel?" frågar han och sätter sig gränsle över bänken.
"Gumman, prata med mig..." mumlar han och en väg av ilska flödar genom honom. Han vill veta vem som fått hans tjej att gråta och hur han snabbast kan flå, koka och krossa den personen.

" Vad gör jag för fel varför känns det som om alla bara flyr från mig" grät Julia och gömde ansiktet hos Zack.
" Johanna lovade att vi skulle äta middag och lunch tillsammans och ni dissar hon mig för sin killkompis Tim" snyftade hon och pillade på Zacks hand.
Hon satt kvar hos honom och snyftade tyst.

Zack släpper taget om Julia och ser på henne, han flyttar en slinga utav hennes hår.
"Babe, det är inget fel på dig. Inget fel alls." Han sätter sitt finger under henens haka och lyfter henne blick mot sin, "babe, det är inget fel på dig." Zacks ögon är uppriktiga och han kysser henne mjukt på läpparna för att visa att han tycker om henne väldigt mycket.
"Och, ey, du ar ju mig..." säger han sedan med ett halvt leende och glimten i ögat för att försöka muntra upp sin flickvän.

Julia log och kollade på Zack. Hon besvarade kyssen.
" Du kommer alltid först för mig" sa hon med ett leende. Hon torkade bort sina tårar och vände sig mot sin mat.
Hon lutade huvudet mot hans axel och log.

Hennes ord fick honom att le, "och du kommer först för mig." svarar han. Zack slänger en blick mot maten som står framför honom.
"Vad säger du, käka och sedan hitta på något? Bara du och jag?" frågar han och ger tippen utav Julias huvud en lätt puss.

" Gärna behöver få ensam tid med min underbara pojkvän" sa Julia och gav honom en puss på kinden innan hon började äta av maten. Hon såg att Johanna satt för sig själv och åt. Hennes första tanke var att gå och sitta med henne men hon gjorde det inte för hon var fortfarande sur på henne.