Privar rollspel mellan Shapiro och Medi

Han gick mumlande bort mot bordet, halvägs dit vände han sig om och sa.
"Han sa att det fanns guld dmycken i sjön när det ej fanns. Hörde ers exelens inte sarkasmen?"

Hon såg på honom och log.
"Inte Johannes." Hon såg på honom och började gå mot balsalen. "Nu vill jag be alla att komma ut i balsalen och dansa"

Dylan gick som alla andra ut i bal saken. Så fort han såg att hon inte hade någon att dansa gick han fram till henne.
"Vill ers nåd giva mig äran"
Han bugade och sträckte fram handen.

Hon såg på honom och tog hans hand och log.
"Varför inte" Hon såg sedan på bandet och log.

Han dansade elegant med rak ryg men försökte gång på gång få en kyss av ren händelse. Men misslyckaded hela tiden när dansen vände.

"varför försöker ni kyssa mig?" Hon såg surt på honom. "Ni borde veta bättre." Hon slutade att dansa och gick och satte sig för att bli bjuden av en annan.

Han mumlade något om förlåtelse. Men när hon inte ändrade sig satte han sig vid en stol och satt kvar ett tag.

Hon såg på honom och såg sedan bort och reste sig och gick mot ett bord där vinglas stod och tog ett och drack upp blodet.

Han satt kvar en stund men reste sig sedan och gick fram till henne igen.
"Jag ber så hemskt mycket om ursäkt ers nåd, kan jag få en changs till?"

"En chans men inget mer." Hon tog hans hand och leddes ut och såg på honom. "Inga trix"