Förändrad värld Lupple & Medi

"Är det helrosa med fluffig matta?" Sa hon och lade huvudet på sned och flinade.
"Om det är så så då gillar jag inte din stil. Är det mörkt, guld så ja då är det min stil."

"Det går. Du visste vara inte vart det bästa rummet var." Han log och tog av henne skorna.
"Så vill du sova här?"

Han skrattade lågt. "Fluffig matta, du är rolig." Viskade han och kramade hennes hand mjukt innan han ledde henne vidare till rummet. Det var mörkt, med gulddetaljer. Många böcker och annat. Han öppnade dörren åt henne och släppte hennes hand. "Varsågod." Log han.

Aurora nickade sakta. "Ja gärna." Viskade hon och log stort, lyckligt.

Hon blev häpen. Det här var hon inte beredd på. inte på den här båten. hon hade trott något ljust, träaktigt men hon vände sig.
"Det är magiskt." Sa hon och nicakde.

"Då är det ditt." Han lade sig och lade ut armen.
"Vila lite?" Frågade han tyst.

Han log svagt. "Det såg inte ut såhär till en början. Men vi har fixat lite." Log han och gick in efter henne.

Hon nickade sakta. Kröp ihop intill honom. "En stund bara." Viskade hon gäspande.

"Kan tänka mig hur det såg ut. Som mitt rum. Vit med trädetaljer." hon satte sig på sängen och såg upp.
"Ville du göra något specielt?"

"En stund." Viskade han och lade täcket om dem och slöt ögonen.

"Precis." Log han och studerade henne en stund. "Jag skulle vilja bita dig." Viskade han tyst.

Hon log och snart hade hon somnat.

"Gör det då. " Sa hon och drog bort håret och blottade sin nacke.
"Du har full rätt."

Han höll henne närmare. Om en halvtimme skulle han väcka henne. Hon verkade så slut att han log svagt.

Rafael nickade sakta. "Kan du sluta se det så?" Viskade han tyst och gick fram och satte sig vid henne.

"Men är det inte sanningen?" Frågade hon och kände bakom vänsterörat och såg sig om. Hon hade inte käänt sändaren och hon lade sig ner.Drog upp tröjan och blottade överkroppen.

Rafael suckade tungt. Studerade henne, nu klädde hon av sig också. "Vad önskar du att jag svarar? " Undrade han.