De utvalda

Ethan gick en bit bort och satte sig sedan vid Simon. "Gråt inte" sa han igen och började torka hans tårar. Sedan började han leka med honom, Simon skrattade igen.

Eletha var ledsen över det, men sa inget då hon inte visste hur hon skulle göra skulle hon bli indragen i leken skulle hon inte kunna leka.

"Stanna nu här, pappa och mamma är klara snart" sa Ethan efter en stund och gick tillbaka till Eletha och fortsatte på stallet, även om det knappt var något kvar nu. "Han är glad nu" sa han och spikade igen ett hål.

"Vad bra." sa Eletha och log svagt, "Tack." sa hon och sen var de färdiga och klara med stallet.

"Så lite så". Han la ifrån sig allt. "Du kanskr kan leka med Simon? Jag måste gå till marknaden" sa han och började gå.

Eletha såg efter honom och plockade ihop allt, leka? Hon kom fram till Simon, "Häst" sa han och gav henne trähästen, "Vilken fin." sa Eletha stelt men log mjukt.

Simon skrattade. "Fin! Fin häst!". Han reste sig och staplade fram till henne. "Mamma leka med Simon!".
Ethan tog sig till marknaden, och efter det tog han sig till en av de finare affärerna, smyckesmakarens affär. Han hade länge tänkt köpa Eletha en present...En stund senare kom han ut därifrån med en ask som skramlade lätt och började gå tillbaka till huset.

"Bra du kan ju nästan gå." log Eletha till sin son, och satte sig vid honom. "Mamma kan inte leka." sa Eletha, hennes son kunde men inte hon.

Simon la huvudet lite på sne och klev upp i hennes famn. "Varför?" sa han med sin barnaktiga röst. Han satte hästen på hennes huvud och log.
Ethan kom tillbaka med dem, asken var i fickan. "Hej på er" log han och satte sig bredvid dem.

"Hej" ler Eletha och ser Ethan komma och ser sedan på Simon. "För att mamma har aldrig lekt." säger Eletha och tar ner hästen från huvudet och ger till Simon.