De utvalda

Ethan suckade. "Okej då, men du får lova att vila om du behöver det!". Han ställde sig upp och släppte henne. "Jag går ut direkt, bäst att se hur det är med hästarna". Han drog på sig sina stövlar igen och gick ut.

Eletha log och klädde på sig skjorta och byxor men såg med ett leende, hon blödde det var som det skulle. Sedan tog hon Simon, hans trähäst och klädde på honom. Han kunde leka ute i det fina höstvädret.

Ethan var redan ute hos hästarna. De stod lugnt och betade även om hon såg ut att kunna föla idag nästan. Han gick till stallet och började spika igen några hål.
Simon skrattade glatt. "Leka!".

"Hur var det med Morier?" sa Eletha och gav Simon sin häst, "Inte nu hjärtat." sa hon och började spika plank.

"Bra, hon kanske fölar idag". Ethan svor till då han slog sig på tummen. Simon kom och ryckte i hans bem. "Pappa!".

"Simon inte vara nära." sa Eletha och tog honom oroligt i famnen. "Hur gick det?", frågar hon Ethan och ser på honom.

Ethan blåste på sin tumme. "Ja". Simon gnällde till och började sedan gråta. "Leka....". Ethan strök honom över håret. "Strax älskling" sa han tröstande.

"Lek någon annanstans då, inte här, du kan göra dig illa." sa Eletha till Simon, egentligen hade hon inte mycket förståelse till lek då hon aldrig gjort det själv.

Ethan släppte de han höll och med och tog upp Simon. "Gråt inte, jag leker med dig nu". Han vände sig sefan till Eletha. "Jag kommer strax".

"Förlåt." sa Eletha som gissade att hon gjort något fel. Hon nickade och fortsatte med stallet, men hon kände sig elak mot Simon, men att leka förstod hon sig inte på.