De utvalda

"Nu har jag fått hämnas dig i alla fall" Ethan strök sedan lätt hennes mage. "Men...tänk om det inte är hans ändå? Tänk om det är mitt...". Han skulle ändå skaffa fram det till honom, men det var värt att tänka på.

"Jag vet." sa Eletha och suckade, "Men jag vill inte ta risken, jag hoppas det är okej för dig." sa hon med tårfyllda ögon.

Ethan nickade ohc kramade om henne igen. "Såklart det är okej" sa han lågt. "Det är du som bär på det, du bestämmer". Han kysste henne lätt. "Och det är nog jäkelns...". Han log sedan svagt och strök hennes kind igen.

"Tack." sa hon och kramade om honom, det kändes bra att hon fick bestämma och hon ville inte ha något som tillhörde den mannen.

Ethan la sig ner helt och blundade. "Om du vill ha ett till barn sedan någon gång...Får vi väl skaffa det" mumlade han. Han somnade sedan, han var utmattad han med.

"Mmm." svarade Eletha bara innan hon somnade, somnade vid hans sida, båda utmattade av allt.

Ethan sov tungt under hela natten. Men då morgonen kom och Simon började röra på sig och gnälla så vaknade han upp. Han tog först hand om Simon innan han började göra frukost. Han gjorde allt i all hast, han skulle till läkaren så snabbt som möjligt.

Eletha vaknade vid lukten av stekos och hon klädde på sig trött. Båda var uppe och hon kom ut i köket. "God morgon." sa hon sömnigt och såg på hur han skyndade fram.

"God morgon" mumlade Ethan och la upp frukosten på två tallrikar. Han satte själv igång att äta. "Jag går ut tidigt, ska fixa örten åt dig" sa han lågt och nästan slängde i sig maten.

"Ethan, ta det lugnt, läkaren måste få vakna han med." sa Eletha och log svagt. Hon åt av maten och Sion gjorde lika så, nu var det bra.