World War II

"Nackdelar med." mumlade Anne fram och log lite åt hennes ord.
"Blek som snödrottningen själv och med vackert kastanjebrunt hår, du är vacker som en drottning." log hon mot henne.

"Som vad? För mycket uppmärksamhet?" mumlade Isabell ironiskt. Hon hade aldrig fått för mycket uppmärksamhet, hon hade fått det från sin familj men aldrig från pojkar eller män. "Du säger bara så" log hon och kramade om henne igen. "Jag är fel enligt tyskarna" mumlade hon, med håret.

"Ja, för mycket uppmärksamhet, eller uppmärksamhet på fel vis." sa hon och rös till, hon hade inte talat om det innan, i skogen med männen innan Olof kom.
"Enligt tyskarna, men inte enligt mig." sa Anne mjukt till henne.

Isabell suckade. "Kan man få för mycket uppmärksamhet?" undrade hon ens och log sedan svagt. "Jag vet, jag vet att jag inte är fel men det är jobbigt ibland". Hon såg ner på sig själv, egentligen var det väl bara håret som var lite fel.

"Ja, det kan man, det kan man faktiskt." sa Anne med ens och kvad till. Hon kröp samman under en filt som låg där och drog den om sig. Hon ville inte vara såhär, men hon ville inte tänka på det heller.

Isabell sa inget på ett tag och hon hörde att hennes far gick ut. Hon sjönl ner vid Anne. "Vill du inte göra något då?" undrade hon då hon själv var rastlös och uttråkad.

Anne skakade på huvudet. Hon borde men orkade inte, klarade inte av att bestämma något själv. Egentligen borde hon mer eller mindre tvingats till något.

Isabell suckade och la sig bredvid henne, hon ville inte göra något utan henne, så hon stannade med henne och gjorde inget. "Inte ens spela kort då?" undrade hon lågt. "Läsa?".

"Jag kan inte läsa tyska bra." sa Anne men la huvudet mot Isabell.
"Kan du inte läsa för mig?" bad hon mjukt.

Isabell log svagt. "Jag kan läsa för dig" sa hon och sträckte sig efter en av några böcker hon hade under sängen, gåvor från hennes far. Hon öppnade den hon tagit, det var en gammal barnbok, fylld med Bröderna Grimms sagor. Hon började läsa, lågt och mjukt.