Privat hogwards roll mellan mily och Tossan

(ja kanske Emil)

Adam försökte komma loss men lagkaptenen som hette Emil höll fast honom för hårt

Moa kom fram till pojkarna och i handen hade hon en lång svart orm. "Detta är vårt älskade elevhems djur" sa hon och höll upp ormen med stolthet "Jag vill att du klappar den".

Adam försökte komma loss han hatade ormar
" Jag vill inte sa Adam och försökte baka ifrån den hemska ormen

"Men den är ju så söt och fin" sa Moa och höll ormen bara någon centimeter från Adams huvud.

Adam sträckte försiktigt fram handen och klappade ormen med slutna ögon han skulle göra mer i skogen än att klappa en orm

Moa tjoade förtjust. Hon la ormen runt Adams axlar och log åt honom. "jag är så stolt över dig!"

Adam blundade han hade ormen runt sina axlar han gillade det inte det minsta han fick tårar i ögoen av rädsla för ormen

Moa tog Adam i handen. "Nu ska jag visa dig vårt hemliga lilla klubbhus, du kommer att gilla det" De började gå längre in i skogen.

Adam kämpade inte emot han ville få bort ormen han kände ormens tunga mot sin kind

De kom till en liten fallfärdig stuga. Emil öppnade dörren och Moa ledde Adam in i det lilla huset. Inuti var huset dock helt annorlunda än vad man hade kunnat förutse från utsidan. Rummet var stort och rymligt. P¨å väggarna hängde gröna baner och längs pelarna slingrade sig ännu fler ormar av olika sorter. I mitten av rummet stod en stor bergssprängare. "Det är här vi har våra bästa fester" sa Moa stolt.