The Marauders - Always and forever [SV]

oj då! Hoppsan!

Detta kapitlet heter ''Dogsmeade'' det är en ordvits ingen felstavning OK?

Kapitel 18
Dogsmeade
augusti 1994

Det var vanvettigt och Sirius visste om det. Men fanns det någon som kunde säga det till honom? Nej. Fanns det någon bättre plan? Knappast.
Hogsmeade fick bli gömstället för Sirius.
’Så vanvettigt är det väl ändå inte’ tänkte han för sig själv. ’Alltså, jag är ju ändå en hund och det är inte många som skulle känna igen mig.’
Han trippade iväg längs med gatan. Det var natt och inte en enda människa ute.
Han hoppade upp på bakbenen och kikade ner i soptunnan utanför ett korvstånd.
Bara en papperstallrik med lite brödsmulor och ett par pommes frites.
’Jag är ju trots allt en hund’, försökte Sirius intala sig själv medan han slickade i sig de små resterna i lådan. Han slickade sig runt munnen.
’…men det gör inte att det smakar bättre.’
Han fortsatte gå runt i Hogsmeade med brist på ideér. ’’Flykting’’ verkade vara något jobbigt när man hörde ordet. Aldrig vara säker. Alltid vara på sin vakt.
Men detta var ju så lugnt så. Bara gå runt här som hund och vänta på något som aldrig skulle hända.
Om en hund kunde sucka skulle Sirius gjort det nu. Det var tråkigt. Vad var det egentligen han väntade på? Att Pettigrew skulle bli fångad och han skulle bli fri? Att Remus, Harry och de få andra som visste sanningen skulle övertyga hela trollkarlsvärlden? Knappast.
Sirius kom fram till en liten kiosk med löpsedlar runt den igenstängda luckan. Han läste vad det stod i hopp om några nyheter. Det fick han.
’’Nästa år – Turneringen i magisk trekamp på Hogwarts.’’
’Kul att någon får lite spänning i alla fall,’ tänkte Sirius bistert och iakttog bilden på den flammande bägaren. Han skummade igenom notiserna bredvid huvudrubriken. ’Trolla bort femton kilo’, ’Ny kvast: Nimbus 2002’, ’Sirius Black ägare till familjens eg…’
Stopp.
’’Sirius Black ägare till familjens egendom’’?
Sirius vände sig snabbt om och letade efter närmsta soptunna. Där, utanför Postkontoret…
Han satte iväg mot lådan och hoppade upp på kanten. Han rotade omkring med tassen tills han äntligen fann det han letade efter… tidningen.
Han bet tag i den och hoppade ner på marken igen. Få se… var kunde han visa sig i sin vanliga skepnad igen?
Han såg sig omkring innan han snabbt förvandlade sig till människa. På ett klick hade han transfererat sig till kullen precis utanför byn.

Sirius slog upp tidningen.
’’Sirius Black ägare till familjens egendom. Sidan 4’’
Det stämde ju inte. Om inte…
Mor och far var döda.
Borde han gråta nu?
Nej.
Inte det minsta. Inte en enda tår.
Och om han nu borde gråta så var det väl ingen som brydde sig om att han inte gjorde det.
Men ändå. Det fanns ju massor av personer som borde få egendomen före Sirius. De kan ju inte ha dött allihop.
Om inte…
Sirius slog upp sidan fyra och började läsa texten.
’’Det stora trollkarlssläktet Black har en arvinge kvar – den ökände massmördaren Sirius Black.
I Pollux Blacks testamente står det tydligt att han ville lämna hela sitt arv till sin dotter Walburga, trots att hon hade två yngre bröder, Cygnus och Alphard Black.
Men Pollux var inte ensam i släkten om att göra några av sina barn arvlösa.
Walburga Black ville, såsom hennes make Orion Black, ge alla sina ägodelar till sin yngste son, Regulus Black.
Efter hans bortgång 1986…’’

Sirius slutade läsa och hans ögon tårades den här gången. Trots att han sällan tyckt särskilt mycket om sin bror var det trots allt… tja, hans bror helt enkelt. Och han hade bara blivit tjugofem år gammal. Hur hade han dött? Om Sirius hade tur kanske han kunde få reda på det någon gång…

’’…skulle familjen Blacks egendom gå till nästa arvinge. Eftersom Regulus inte hade några barn går egendomen till hans storebror Sirius Black.
Sirius Black blev infångad på Hogwarts för en månad sedan, men lyckades på oförklarligt sätt rymma därifrån.’’

Alltså. Om morfar hade gett något till sina söner… så hade det varit Andromeda som var ägare till huset nu.
-Hon hade väl haft större nytta av det än mig, mumlade Sirius.
Synd att inte Pollux lämnade något till sin systerson James. Då hade det ju i sin tur gått till Harry…
Vilket det iochförsig skulle göra ändå, tids nog.

JÄTTEBRA!!!

Supermegaduperbästbraawsome, kapitel

Åh, awesome kapitel!!
Ska bara tala om att jag älskar Sirius tal på bröllopet ♥

Tacktack, det var roligt att skriva det

awesome kapitel

Jättebra!!

Jätte bra!

Flummigt ^_^! Du är alltså som mig ungefär...