wolfy & rollspelare prs

Det var först då solen började gå upp i horisonten som han återvände till hotellet. Han gick dock inte direkt upp till rummet utan satt i en av sofforna i lobbyn och funderade en lång stund innan han började röra på benen. Tyst stängde han dörren efter sig till rummet ifall Cleo sov.

Cleo hade somnat tillslut men särskilt skönt sov hon inte då hennes kudde var otroligt blöt av hennes hår och tårar som inte slutat rinna förrän sent in efter att hon somnat. Hon låg hopkurad i en liten boll med handduken runt sig på kanten av sängen, hade ju egentligen tänkt vänta på Jonathan och försöka prata med honom men det gick ju inte så bra.

Istället för att lägga sig ner på sängen bredvid Cleo satte han sig ner i en fåtölj, vilade istället blicken på hennes ryggtavla samtidigt som han sjönk in i sin egna värld. Han var fortfarande väldigt arg på sig själv.

Det tig inte särskilt lång tid förrän hon vaknade igen, att öppna ögonen var lite jobbigare än vanligt då dr svullnat till ordentligt av allt gråtande. Hon blev rädd i någon halvsekund då hon såg någon i fåtöljen men märkte snabbt att det var Jonathan däremot visste hon inte om hon skulle säga något eller intr.

Jonathan slumrade efter en stund till i fåtöljen. Det var nu han vanligtvis också brukade börja sova och hans kropp levde ännu efter den dygnsrytm han alltid haft. Han sov inte särskilt lugnt dock utan han hade väldigt dåligt samvete över allt som hänt.

Cleo visste inte alls vad hon skulle göra, skulle hon vänta på att han skulle vakna eller skulle hon åka hem. Hon reste sig upp och började klä på sig, packade ner det mesta i en väska och la resten i en stor påse innan hon gick ut från rummet. Hon tänkte sätta sig i lobbyn tills han vaknade.

Det dröjde inte länge förrän han vaknade upp eftersom han hade bra hörsel och han kände också att något inte stod rätt till. Paniken växte inom honom då han såg att rummet var tomt. Hade Cleo dragit? Nej, nej, nej. Han slet upp dörren och såg på beskyddaren som bara visste att hon lämnat rummet för en stund sen med väskor och allt.

Cleo satt i en soffa och höll på med sin mobil, önskade att han kunde vakna snart. Hon suckade tyst och slöt ögonen i några sekunder, kunde somna närsom men lyckades inte då hon kände hur någon satte sig bredvid henne. Hon tittade åt sidan och höjde på ögonbrynet då en ung man satt där.
”Hej, jag måste bara så säga att du är otroligt vacker och jag vet att jag kommer ångra mig om jag inte frågar, men skulle jag kunna få ditt nummer? Vi kan ta en fika nån dag.” Log han. Cleo kunde inte låta bli att le lite, hon kände sig otroligt ful så komplimangen värmde.
”Ehm... tack så mycket men du kommer inte få mitt nummer, jag är inte härifrån.” Log hon svagt och drog en hårslinga bakom örat.

Då Jonathan kom gående nerför trappan sökte han frenetiskt med blicken efter Cleo. Han pustade ut av lättnad då han fick syn med henne men rynkade förbryllat på pannan då han såg en ung kille sitta bredvid henne, hade tydligen kommit ner i rätt tid då han hörde orden som lämnade killens mun. Han la huvudet på sned för att höra mer av konversationen.

”Vi kan ju vara vänner, ibland kan du komma hit och ibland jag till dig.” Fortsatte han och la armen över ryggstödet. Cleo svalde lätt, tyckte det började bli lite jobbigt och ville helst att han skulle lämna mig ifred. ”Och baserat på dina påsar så är flygbiljetten inte ett stort problem.” Lade han till med ett charmigt leende.
”Ehm jo men alltså,” började hon, tappade orden då hon blev både obekväm och nervös. ”Min pojkvän, som jag älskar väldigt mycket och som jag dör för, köpte det här och han kommer snart så jag skulle föreslå att du lämnar mig ifred, snälla?” Fick hon fram och log osäkert.