De utvalda

Ethan satte sig trött upp och såg på den mörka himmelen. "Är det redan kväll?". Han reste sig upp och lyfte upp korgen.

"Ja, verkar som det." sa Eletha och tog tvättbrädan under armen och de började gå hem. Dagarna var kortare nu, det började bli höst.

Ethan var noga med att bära försiktigt, så Simon inte skulle ramla av. Pojken sov fortfarande.
Då de kom in i byn igen, var det fortfarande en del folk ute. Som Kazkars tjänare. Han gjorde ett tecken åt Eletha och formade med läpparna ljudlöst "Ivkäll".

Eletha nickade, så inte Ethan skulle se men färgen försvann från hennes kinder och hon såg inte lika glad ut längre. De kom in i huset och Eletha tog upp Simon, "Jag lägger honom, fixar du maten?" frågar hon.

Ethan märkte förändringen med Eletha lite, men sa inget. Han gissade att han ändå inte skulle få ut några svar. "Det kan jag göra". Han gick in till köket och plockade fram allt och började laga till grytan.

Eletha la Simon, vek sedan vätten och stoppade in dem på hyllorna, hon skulle äta och sen åter försvinna ut i natten.

Ethan visslade lågt medan han rörde om i grytan, det luktade gott i hela huset. "Maten är klar". Han hällde upp åt dem och tände ett ljus på bordet då det började bli mörkt.

Eletha ler och sätter sig ner vid bordet, "Simon sover och jag hade tänkt att besöka Solena efter maten, hoppas det går bra? Det doftar underbart." säger Eletha i en enda mening och tar lite av maten.

"Det går bra, det är kul att du umgås med andra" log Ethan och började äta. Han tyckte själv att han lyckats väldigt bra med maten.

(Vi kanske kan spola fram i några veckor? xD)

(Japp ^^ xD)

Eletha var varje kväll hos Kazkar, det var inte försen hennes mage började växa hon började ana oråd, tänk om det var hans barn? Hon blev mer och mer tyst och blekare, Eletha gjorde bara allt för att rädda sin familj, dem hon älskade.