In the dark PRS Vidomina & Medi

David stannade bilen, stängde av och öppnade sin dörr för att kliva ut. Han öppnade Halos dörr för att sedan knäppa loss henne och lyfte ur henne.
"Så jag bär henne miss Adelaide . Kom så ska ni sova." Han log mjukt mot henne.
Han bar upp henne och tog varsamtbort Halos skor för att lägga henne i sängen.
Ruby hade kommit efter och såg på dem och gick till rummet.
"Adelaide godnatt." viskade hon.

Adelaide gick efter, in till Halos rum. När David hade lagt henne tillrätta i hennes säng bytte Adelaide om till pyjamas och lade sig under täcket bredvid Halo. "Godnatt, Ruby.", sa hon i en viskning för att inte störa Halos sömn. Hon såg mot henne, märkte bara konturen kring henne för mörkret.
Adelaide lutade sig sedan mot kudden och slöt ögonen för att strax därpå somna.

Morgonen därpå vaknade Halo svettig och hon vände sig om. Huvudet värkte och hon mådde illa. Vad hade hänt igår? Hade hon gått till skolan i pyjamas? Hon vände sig om och såg på Adelaide.
"Adelaide vakna. Jag hade en sådan konstig dröm!" Hon hulkade sig och kände spyan forma sig innan hon böjde sig över sängkanten och tömde magen i en hink som ställts fram natten innan.

Adelaide vaknade av Halos röst. Hon öppnade ögonen och satte sig genast upp när hon förstod vad ljudet kom ifrån. "Halo! Hur är det?", sa hon och såg på henne. Hon rörde vid hennes ansikte och konstaterade att hon inte hade feber. Det var ett gott tecken. Men när hon spydde flämtade hon och klev ur sängen för att gå fram till henne. "Ajdå, du verkar ha fått i dig något illa kanske. Jag ber Mira fixa något lugnade till dig. Det kanske är bäst att vi ställer in fadderdagen?" Hon ursäktade sig för att leta reda på Mira och be henne komma med någon medicin till Halo.

"Aldrig. jag vill gå på bio." Hon såg på henne och lade sig ner igen.
"Jag är bara illamående inget mer" Hon såg efter henne och tårarna började rinna igen.
"Va hände igår?" Viskade hon och tårarna föll.
"Jag vill inte vara i sängen!"
Mira kom in och såg på henne.
"Miss Halo" Hon log mjukt och såg på henne. Hon hade fått reda på att hon skulle behandla Halo lika dant.. Hon såg hur dålig hon var.
"Jag kan hämta något till dig. Vad vill du ha?"

Adelaide kom tillbaka efter Miras steg. Hon gick fram till Halo. "Minns du att vi var på skolan igår? Allt det som rektorn och Léon berättade för dig?" Adelaide lät osäker och bet sig i läppen. Hon gillade inte riktigt att vara den att berätta det igen för henne. "Här, låt mig hjälpa dig sätta dig upp." Adelaide tog tag i henne och hjälpte henne upp. "Mira, ge henne något lugnande. För magen tror jag, Halo har spytt."

Halo hajade till.
"Så det var ingen dröm?" hon såg på henne med sorgsna ögon.
"Det finns vampyrer?" hon såg på sina händer och sedan på Adelaide.
"Jag mår bra. Det kanske var något som hände."
Mira log.
"Det kan vara stressen som byggde upp under natten. Jag tror hon är okej. Jag känner inte av att hon ska vara dålig." Hon log mjukt.
"Halo jag gör din favoritfrukost. Så kommer jag upp med en bricka." Hon log moderligt.

Adelaide suckade och pustade ut. Hon såg på Halo och kramade om hennes händer. "Nej, det var ingen dröm. Ja..", började hon. "..Det finns vampyrer.", suckade hon och bet sig i läppen igen. Hon gillade inte att vara den personen som berättade det här för henne. Var var hennes pappa? Han som skulle skydda henne? Adelaide sköt bort tanken. Hon hade själv svurit på att skydda Halo oavsett vad. "Det blir bra med frukost. Ta det lugnt nu. Ta några djupa andetag. Jag tänker gå och duscha och byta om. Jag kommer sedan, okej?"

Hon greppade tag om henne och lade armarna om henne.
"Snälla gå inte!" Hon skakade och såg sedan ner.
"Jag menar jag vill inte vara ensam."
Mira lämnade tyst rummet och gick för att göra iordning frukoste och såg på Julia som satt och drack kaffe. Hans ögonlapp var på sniskan igen och hon suckade.
"Hon är upprörd igen. Hon verkar minnas mer." Hon vände sig om.
"Går du upp?" Julian nickade och reste sig.
"Men hon är starkare."

Adelaide hejdade sig då hon kände Halos grepp om hennes handleder. Hon vände sig om och såg på henne. Adelaide tvekade och satte sig ner på huk för att se upp på Halo. "Nej, det såklart. Jag lämnar dig inte.", sa hon lågt och suckade för att möta hennes blick. "Om det känns bättre så stannar jag här." Hon pausade igen. Hon utbrast i ett leende. "Idag är det fadderdagen! Vi ska vara med våra faddrar. Ruby och Caspian! Det blir väl bra? Vi ska gå på bio! Det var så längesedan jag gjorde det..!" Adelaide gav ifrån sig ett lågt skratt och såg sedan på Halo igen. "Det blir kul."