wolfy & rollspelare prs

Han kände sig lite busig och tittade nästan fram bakom kudden han gömde sig bakom, men han respekterade henne och hennes vilja alldeles för mycket för att ens försöka. Då han var säker på att hon var klar tittade han fram, hon såg så söt ut i hans tröja även om den var på tok för stor för henne.

"Du ska väl också sova? Det är sent." log hon och smekte hans bröstkorg innan hon la sig ner på sängen, hon drog ner honom över sig och knäppte händerna bakom hans nacke. Hon kysste hans läppar snabbt och ansträngde sig för att hålla sina ögonlock öppna. Hon kände sig enormt utmattad och trött efter dagen, det hade varit den längsta dagen i hennes liv.

Jonathan skakade på huvudet då hon frågade om inte han också skulle sova. Det var ju nu hans dag egentligen började.
”Vår dygnsrytm är annorlunda. Moroi och dhampirer är vakna på natten, sover gör vi egentligen på dagen.” Precis som han tänkt tidigare så skulle han slippa nattens lektioner, det kändes och var viktigare för honom att vara här med Cleo nu.

Cleo rynkade på pannan och suckade högt.
"Du kunde ha sagt att du var trött eller något innan, du borde ha sovit idag!" utbrast hon och blängde på honom. Det var enormt viktigt med sömn men det visste han troligen redan. "Stanna här tills jag somnat då..." sade hon och kysste honom mjukt.

”Varför skulle jag ha gjort det? Jag har knappt tänkt på att jag egentligen borde ligga och sova. Det skyller jag förresten på dig.” Retsamt tryckte han pekfingret mot hennes bröstkorg innan han drog henne närmare intill sig. ”Jag är inte på väg någonstans,” försäkrade han henne sedan. Han skulle ligga med henne här hela natten.

Cleo flinade smått och la sig halvt över honom. Hon gäspade stort och kysste mjukt hans bröstkorg.
"Skyll allt på mig. Nästa gång så är jag uppe under natten för dig." log hon och kysste hans haka nästa gång.

Ärligt talat så hade han inte haft någonting emot att ha vakat nästan ett helt dygn. Det hade varit en händelserik dag och han hade knappt hunnit känna efter hur han själv mådde. Kanske han kunde passa på att försöka få lite sömn samtidigt som hon?

"Godnatt, Jonathan." mumlade hon och kysste mjukt hans läppar innan hon kurade in sig i hans famn. Hon slöt ögonen och försökte somna. Det var mycket som försvårade det för henne men efter en timme eller dylikt så hade hon lyckats somna.

”Godnatt,” mumlade han lite frånvarande till svar. Han tänkte på allt som hade hänt och givetvis funderade han på om det var någonting han kunde ha gjort annorlunda. Han kanske hade kunnat hindra hennes bror från att attackera henne. Det var ju lätt i efterhand att skylla på sig och önska att man gjort saker annorlunda.

Cleo sov relativt lugnt till en början. Hon hade varit så otroligt rädd och frustrerad och orolig, bland så otroligt många andra känslor att det var ganska givet att hon skulle sova djupt. Hon var för trött för annat.