(ORP) Hide, run, survive

Cate:
Jag svarar inte. Några tårar rinner ner på min kind.

Olivia:
Jag sväljer och går fram till dem andra.
"Hur är det med er?", frågar jag och tittar på dem. Hela tiden vandrar blicken iväg till Marbelle. Hon är så.. Så... Så vacker.


(Olivia är sjukt in love nu ♥)

Marbelle
Jag tar mig klumpigt fram till henne.
- Vad har hänt? Jag vänder mig mot Olivia.
- Jodå, det är okej. Jag ser att hon ser mig, verkligen ser men jag bryr mig inte, det hade gjort henne generad och kanske tycker jag om det.

Cate:
"Inget", säger jag med tjock röst.

Ellie:
Usch. Nu förlorar jag henne igen.
Vill bara krama henne..
Och.. Och jag är så jäkla patetisk, korkad, barnslig, psyko, konstig, drogad och.. Allt negativt verkar det som.
Och så det trassliga håret..
Tar upp saxen ur fickan och klipper det röda håret så det bara är kvar till axlarna.
Så.

Olivia:
Jag kryper fram till den medvetslösa soldaten, och tar av den lilla vattenflaskan som hänger på hans bälte. Det kan inte vara några droger i det. Jag sträcker över den lilla flaskan till Cate. Sen vänder jag blicken till Ellie. Wow. Hon är så modig. Så modig. (Och så snygg xD)

Marbelle
Jag kramar om Cate.
- Du mår nog bättre snart. Säger jag försiktigt. Ser på Ellie och Olivia. Inombords är det krig, och jag vet inte vem som kommer att vinna.

Ellie:
"Kan vi sticka nu?", frågar jag tonlöst och stoppar tillbaka saxen i fickan.

Marbelle
Jag nickar, hjälper Cate upp, dyrkar upp låset med en kniv och hoppar ut. Det går riktigt bra, och jag kryper snabbt in mot kanten där en stor skog breder ut sig.

Olivia:
Jag närmar mig försiktigt Marbelle.
"Jag vill att du ska veta, att jag alltid kommer älska dig", viskar jag försiktigt. Sen ställer jag mig upp och tittar på Ellie.
"Ja, det tycker jag med", säger jag och ler lite. Jag hoppar ut, och landar bredvid Marbelle. Jag råkar snudda vid hennes arm när jag landar.
"Förlåt", mumlar jag.