Tredje Världskriget

"Det är något fel med henne." sa Nike plötsligt med stel och vaksam röst. Att tala med andra var inte hennes grej och hon och Crestan hade inte fått en bra start. Hon gillade inte hans sätt och ja....han gillade säkert inte henne heller.

Akhiti blängde på Nike.
"Jah mår fin-nt!" Sa hon då hon vände sig mot Crestan.
"Tja, jag tror fågelboet här har en poäng, jag borde ta dig till sjukan!" Säger han och ser på Ankhiti. Flickan verkar inte så nöjd med det svaret.
"Näää!" Säger hon bestämt och duckar för att komma förbi de två som vill ta henne till sjukhuset. Hon går in i matsalen.

"Käften" svarar hon Crestan som svar åt fågelboet men stoppade Akhiti och Crestan fick tag i henne. Han bar henne och höll i henne hårt.
"Det är för ditt eget bästa." sa Nike till Akhiti men blängde enbart på Crestan.

"Snääälla CK??" Frågade hon vädjande.
Crestan kollade på henne.
"Du behöver det här Snow, och jag vet vad det är som händer med dig! Desseutom är det inspektion imorgon..." Berättar han en aning glad av att ha övertaget.
"Inspektionen kan fara åt hellvetet!" Muttrade flickan i den första rätta meningen sen hon vaknat.

Nike gick bredvid dem och öppnade dörrar för Crestan då de gick genom korridorerna för att ta svävare till sjukhuset.
"Vad är det för fel på henne?" frågar Nike honom och försöker få frågan vänligt ställd, men den lät känslomässigt kall då hon inte vågade lite på honom.

Innan han svarar slår han den motsträviga flickan medvetslös.
"Det är cigaretterna." Börjar Crestan uttryckslöst.
"De vanliga skulle vara okej, men på något sätt får presidenten alltid i henne någon grej i dem. Något som gör henne konstig, det är olika varje gång." Säger han och lägger Akhiti i svävaren innan han själv sätter sig brevid.

Nike bleknar och tystnar tvärt. Hon hade gett henne dem, hon hade också rökt dem. Det var Nikes fel, att hon inte tänkt på det bannade hon sig själv.
"Helvette." svor hon och skuldmedvetenheten gnagde i henne. Hon sätter sig på andra sidan Akhiti men hon var inte ens värdig att sitta där.

Akhiti var fortfarande avsvimmad.
Crestan svarade dock.
"Äsch, skyll inte på dog själv, hon vet om det men väljer att ta dem ändå. Jag fattar inte varför, men men!" Säger han och rycker på axlarna innan han lutar sig tillbaka och leker med den till synes sovande flickans hår.

Nike svarade inte utan bara vänder på huvudet ut genom fönstret. Hon beskyllde sig själv ändå och hon klarade inte av att se Crestan leka med Akhitis hår. Det de hade var något hon inte hade. Något som hon saknade, ensamheten gnagde inom henne fast Akhiti lättat en del på det.

När dem anlände bar 'CK', Akhiti till en sjuksal och lade henne på sängen.
"Få se vad hon har för problem hon har nu då!" Säger han och sätter på sig en labbrock.
Han börjar hålla på med papper och maskiner, några kommer in och några går ut. Det är ganska rörigt.