The marauder's map [SV]

Fantastisktttt!
Lite smått sur på dig nu när jag tänkte skriva. Hur ska jag någonsin kunna mäta mig med dig?
Nää men, haha. Skriv mer snart, du är bäst!

Åh, måste ha mer!!!!
JÄTTEBRA!

Jättebta verkligen... men om det var kritik du ville ha så kan jag bara säga att det fanns några stavfel.. men annnars fantastiskt som vanligt

Haha, du avundsjuk. På mig.
Pytsan.


OMR! STAVFEL! VAAAAART!!!?!?!?!
JAG DÖÖÖÖÖÖR AV PINSAMHET!!

JÄTTE BRA KAPITEL!! Skriv meeer! !NU!

Ny läsare.
*bevakar*
Har precis kört igenom de första 17 kapitlen.

Ett litet tips: du har glömt att länka de kommande kapitlen/skriva att du slutar länka i första inlägget.

Jag blev jätterädd, trodde att du hade slutat skriva (men hittade precis kap. 1

Du skriver jättebra!


Edit: Har nu läst alla kapitel.
SKRIV MERA NU!!!

Förlåt, ska ändra så fort jag får tillgång till en dator (typ ikväll).

Och tack så mkt


Kan nån skriva en kommentar så jag kan lägga upp ett nytt kapitel kanske?
Privet Drive, kan du kommentera?

Om jag får ett nytt kapitel, kommenterar jag gärna!

Du skriver förresten jättebra!!!

Tack allihopa!
Så glad att nån fortfarande läser

Snart kanske jag får igång det lite också..


Kapitel 30 ~ Inlåst
Jag vaknar efter en natt av orolig sömn.
När jag slår upp ögonen känner jag genast att sminket från kvällen innan är kletat över hela ansiktet (och förmodligen kudden också). I en tusendels sekund undrar jag varför jag har så mycket smink på mig, innan jag suckar högt och sätter mig upp. Den plötsliga rörelsen gör mig lite yr, så jag sitter still i några sekunder med händerna i en balanserad ställning.
När jag samlat mig ser jag att alla i sovsalen sover djupt - till och med Lily - så jag tar upp min bok och ska precis börja läsa innan innan jag hindrar mig och slänger en blick på klockan som visar 6:32. Jag spärrar plågat upp ögonen, jag har bara sovit i fyra timmar. Men jag vet att jag inte kommer kunna somna om, och jag känner faktiskt ingen läslust. I tysthet drar jag på mig min klädnad och knyter en ordentlig knut på skorna.
Det skälver till i ett av fönstren och jag kollar reflexmässigt dit. Det är fortfarande mörkt ute, bara lite månljus silar in genom fönstret. Utanför faller den första snön, men inte riktigt som på ett julkort. Jag kan i det svaga ljuset se att snöflingorna är vassa och kommer att göra ont i ansiktet om jag går ut. Men trots det är det precis vad jag gör.
Jag slår upp en sidodörr bredvid Stora Porten och går ut. Snön piskar mig i ansiktet, men det gör inte ont.
Jag sluter ögonen och vänder ansiktet mot vinden. Ibland är smärta det bästa som kan hända en. Sen går jag ned mot Trädet. När jag står där under kan jag inte fatta att det var här jag kysste Te för bara några timmar sen.
Trevande efter svar sätter jag mig ned med ryggen lutad mot stammen. Jag drar halsduken tätare om halsen och huttrar till. Inombords önskar jag att jag hade satt på mig vantar.
Vinden viner och jag ryser till. Det låter som om den viskar mitt namn.
Kendra..
Jag suckar. Det är klart den inte gör, tänker jag.
Jag sitter kvar ett tag och går sedan upp till slottet igen.

Jag är inte uppe i sovsalen förrän 9:22, vad jag har gjort hela morgonen är jag inte riktigt säker på. Mest gått runt i slottet.
"Vart har du varit hela morronen?", frågar Lily, som sitter i skräddarställning på sin säng och sminkar sig, när jag kommer upp till sovsalen. En blick på mig får henne att rynka näsan. "Ta bort det där sminket." Jag lägger huvudet på sned.
"Tack då", frustar jag och kollar mot de andras sängar. De sover fortfarande, så jag sänker rösten. "Mest gått runt i slottet. Sätt på dig mantel, det är kallt." Sen tar jag upp en spegel jag har i min väska och ändrar snabbt utseendet.
"Lily", säger jag, "tror du att det som hände mellan mig och Te igår kväll kommer funka?" Hon rycker på axlarna.
"Jag vet inte, ni är ganska olika." Hon ler mot mig. "Förlåt, det jag sa igår, om Remus och allt, förlåt. Jag var trött."
"Det är okej."
"Han gillar dig." Jag ler.
"Nej, det gör han inte."
"Kommer du ihåg när madam Bluecrown kom på medicinen till Remus sår, vad var det första han gjorde? Trots att det var du?" Jag slår ned blicken. Inte riktigt något jag är stolt över.
"Det betydde inget", mumlar jag och Lily höjer ena ögonbrynet.
"Aja", säger hon, "du är i en relation nu."
"Jag vet inte." Hon ger mig en menande blick, som om hon tycker att jag har rätt, men inte kan prata om det.
"Frukost?" Jag vänder mig mot dörren.
"Hur går det med James då?"
"Skit." Hon skrattar halvhjärtat. "Nej men, han gav mig flera illavarslande blickar igår." Vi går några steg ned för trappan. "Det värsta är att glömma känslor, Kendra. Att veta att han gillar mig, men..", nu kör hon upp händerna i hårbotten, "eller kanske inte."
"Dessa killar, jag blir galen."
Peter står inte nere i uppehållsrummet, och vi tänker att han antingen har gått eller sover fortfarande, så vi väntar inte.

Väl nere i stora salen börjar tröttheten komma över mig igen. Jag gäspar och sträcker på mig.
"Du sov inte mycket va?", frågar Lily, och gömmer en gäsp. Jag skakar på huvudet.
"Och inte du heller du heller."
"Bara några timmar." Jag kollar ned mot mitten av bordet och får en av de mörkaste blickar jag sett från Remus.
"Lily", säger jag i mungipan, "kolla Lupin." Hon ger honom en snabb, nästan omärklig blick.
"Han heter Remus", säger hon. Jag ignorerar.
"Såg du den blicken?"
"Svår att undvika. Det måste varit den mörkaste blicken på århundradet", säger hon.
"Tror du han såg?", mumlar jag och det känns som om mitt hjärta sjunker till magen. Hon ger mig en blick som inte kan säga annat än: 'Även om han inte gjorde det så vet han om det'
Våran "konversation" avbryts av Te som slår sig ned bredvid mig. Först är vi otroligt tysta, det är som om han tror att jag inte minns vad som hände igår.
"Gomorron, Kendra", säger han och ger mig ett snett leende.
"Gomorron." Jag lutar mig fram och ger honom en snabb puss på kinden. Det låser våran relation, det vet jag.
I ögonvrån ser jag hur jag något exploderar en bit bort. Jag rycker till och ser Remus sitta med sin stav över huvudet i en erkännande pose.
Jag kan inte låta bli att le. Var det pågrund av mig? Tanken går genom mitt huvud innan jag hinner hindra den.
Te kollar också däråt, och sen himlar han med ögonen.
"Inte mycket till prefekt", säger han.
"James är ännu sämre första ordningsman", skrattar Lily, men avbryter sig sen, som om hon kom på något.
"Jaha, vart är Peter då?", frågar Te. "Vi är inte riktig alla utan honom, va?"
"Vet inte, vi såg honom inte imorse", säger jag med en axelryckning. Te lägger sin hand på min under bordet, men jag reagerar inte så mycket.
"Han kanske är med sin tjej", retas jag. "Undrar hur det gick."
"Det lär märkas."

Senare på dagen träffar vi Peter igen. Han ser uppriktigt sagt förbannad ut.
"Jag pratar inte med henne", frustar han.
"Vad hände?", frågar vi i en mun.
"Hon har nåt himla problem med mig. Nu kan hon inte ens prata med mig, och inte har jag gjort något."
"Tjejer", säger Te och armbågar mig.
"Ha, ha", säger jag ironisk och Peter ler halvhjärtat.
"Men er går det bra för?", frågar han.
"Ja, visst", säger Te utan att tveka. Jag instämmer, men det tar emot. Själv fattar jag inte varför.
Eller, mitt undermedvetna vet kanske om det, men jag trycker undan det.
"Ja. Ja, det gör det." Jag tar Tes hand och ler mot honom.

Jag vaknar mitt i natten igen. Det blir allt vanligare nu för tiden.
Det är natten till tisdag, så mycket vet jag.
Jag kraschar rakt ned i sängen och stönar högt. När jag sluter ögonen kan jag inte somna om, som om jag någonsin kan det, så jag lägger mig på rygg och lyssnar på vinden som hotar att blåsa sönder slottet.
En lång vecka till jul.
Familjens uggla som kom igår med ett brev från pappa (som är ganska ursinnig på att jag inte skrivit mer än en gång på hela året) hoar, som om hon känner att jag är vaken.
"Hur ska vi klara oss en vecka till?", mumlar jag till henne och kliar henne på huvudet. Hon hoar njutande som svar. "Hur ska jag klara mig?"

______________________
Okej, vill ni att det ska vara jul snart eller litegrann däremellan?
Typ ett kapitel i veckan och ett-två kapitel julfesten?
Eller bara ett-två kapitel julfest?
Eller kanske kan jag klämma in julfesten i ett kapitel...?!

Jag skriver som ni vill, så säg vad ni vill.
Gärna idéer också, så att det inte händer jättemycket samma sak hela tiden. (Sen har jag ganska många idéer, men ni har säkert bättre)

Men idéer kan gärna komma i ugglor.

Jätte bra!!!
Skulle vara kul med julfest ganska snart. Skriv den på hur många kapitel du vill, bara det blir lika bra som alla andra av dina kapitel!!!!!!!!!! MEEER!