Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

Niel åt lugnt sin frukost, bytte kläder till strids kläder och drog med Mona(även om hon in ville det) till stallet vid linchtiden. Väl där träffade de Milena. "Jag vet att du vill strida och jag vet även att du har kapaciteten att bli en mästare: så om du vill ska jag träna med dig. Men du får börja med ett träsvärd." sa han.

Mona lät Niel dra med henne även.om hon inte ville. Då de kom fram till stallet och Niel pratade tittadevhon skamset ner i marken. Vad hadebhon trott om honom?
"Niel...Jag är en dåre, jag trodde nästan du skulle överge mig för någon annan" viskade hon till honom. Ochvdet hadeballa andrantrottvmed.

Niel log lite åt Mona. "Var inte dum. Jag skulle aldrig göra något med Milena, hon är alldeles för ung. Och antagligen inte med nån annan heller."
så vände han sig mot Milena igen och började träningen.

Mona log och satte sig på en stubbe. Hon frös, mest för attvhon hade en så tunn kappa, men hon såg bara leende på dem. Och Milena var duktig, efter nara någon timma gjorde hon framsteg.

Niel gjorde stora framsteg med Milena den dagen. "Du har en läxa. En soldat ska alltid vara stadig på benen. Du ska stå på ett ben så länge som möjligt. Vi har ny lektion om två dagar. Då ska du ha klarat av att stå minst en timma på båda benen."
Och med de orden var lektionen slut. "Skavi?" erbjöd Niel och sträckte Mona en arm.

Mona var väldigt stel då han erbjöd henne sunvarm. Hon reste sig upp och tog hans arm. "Du är en duktig krigare" log hon mot Niel och kysste hans kind. "Och en duktig oärare".

Niel log lite och de gick sedan till huset igen. "Vad gör vi nu??"

"Vi kanske kan gå in? Det är så kallt" bad Mona. Hon log sedan. "Vi kommer säkert på något därinne". Hon öppnade dörren och höll den mppen för honom. "Milord" sa hon och log större.

Niel nickade och gick in. "Ska vi bada?" frågade han Mona. Han frös riktigt mycket efter att ha vart ute så länge.

Mona nickade och log. "Det skulle vara skönt". Hon gick själv in och stängde dörren efter sig. Hon tog hans hand och började gå uppförvtrapporna. Väl inne i hennes rum hällde honvupp varmvattenbi karet. Långsamt började hon klä av sig, men med kalla finhrar var det svårt.