De utvalda

Hon log åt honom halvt och satte fart hon med, "De var hänförda med att jag kan döda, det är inget att vara hänförd över." sa hon suckande men log åt att han verkade gladare. Han behövde sin familj och hon skulle göra allt i sin makt att han skulle få behålla dem och att de skulle vara i livet och att han skulle träffa dem med.

"Jag menar att de var hänförda över äggen och mynten" förtydligade Ethan sig och log. "Och tack för att du gör de...jag är rädd för att mina föräldrar undanhåller ifall de haft det riktigt dåligt....".
Det var härligt att rida i natten, det kändes ännu friare än när solen lyste.

Hon log, "Hoppas det." säger hon och nickar, "Ja, jag gissade det, men gissade också att de är stolta för att ta emot pengar och lurade till dem på det viset." flinade hon lätt och andades in den tysta friska nattluften, detta älskade hon.

"Smart" log Ethan. Hans föräldrar var för stolta. Om det inte varit så att han varit i ganska desperat behov utav hjälp så kanske han inte hade mottagit Elethas hjälp.
"Kolla där är en hjort!" viskade han. Snabbt tog han fram bågen och skickade iväg en pil som satte sig rakt i hjärtat och hjorten föll stendöd till marken.

"Jag vet hur jag själv funkar så utgår från att många är lika." ler hon och ser på hjorten hoppar sedan ner och lyfter enkelt upp den bakom Ethan, "Du kanske kan skjuta en till så kan jag ha bakpå min och de kan frysa in till vintern." ler hon glatt.

"Bra ide, det skulle de verkligen behöva" sa Ethan glatt. Tanken på att hjälpa sin familj så här mycket värme honom i hjärtat.
Han red på lite och såg en till hjort. Snabbt sköt han den också och lyfte upp den på Elethas häst. "Sådär ja" sa han nöjt och koncentrerade sig sen på att rida.

Snart närmade sig byn när morgonens strålar sakta började stiga och gryningen var kommen. Hon ler omedvetet då hon ser stugan, första stället som tagit emot henne med öppna armar och utan rädsla.

Ethan log också då han såg sitt hem. Han hade bott där hela sitt liv och var mest van vid det livet.
Han hoppade av hästen och tog av den sadeln och gick in. Familjen sov och Ethan stod bara och betraktade de leende.

Eletha kom in och packade upp deras återstående mat i skafferiet, de skulle ändå få mat till kvällen på slottet. "Ska vi laga frukost till dem?" frågar hon tyst, som för att överraska hans familj med både frukost och två djur.

"Bra ide" viskade Ethan tillbaka. Han gick till skafferiet och plockade fram ägg, lite rökt skinka, lite ost och några brödskivor. Det skulle bli en fin frukost åt de.
"Kan tu ta fram en kniv att skära osten med medan jag kokar äggen?". Han tog fram en kastrull och började koka.