Prs mellan Wolfie och Jessica

Ethan

"Oj, du hade inte behövt... Tack Tom", sade jag uppriktigt och kramade kort om Tom, innan jag rusade förbi Akille uppför trappan för att byta om.

Akille

"Hej", sade jag blygt och tittade generat ned på mina fötter. Adeles morbror såg ganska kraftig ut, men han verkade vänlig.

"Äsch det var så lite, skynda dig nu så kan ni vigas" sa Tom. Han var glad för sin dotter nu även om det kanske var en aning svårt att släppa ifrån sig henne.
Tom studerade sedan Akille. "Du var mig en mager än". Han försvann in i köket och hämtade ett äpple. "Här" han räckte det till henne.

Ethan

Jag log och hoppade ur mina gamla kläder, sedan fick jag på mig de nya, rena kläderna. De formade sig perfekt efter mina rörelser och passade precis.

Akille

Jag sken upp och grep tag i äpplet och knaprade på det med äpplet i båda händerna likt en ekorre. "Mmm... Tack!" gläfste jag fram mellan tuggorna.

Adele skrattade lätt då Akille slukade äpplet. "Du kan få mat här när du behöver, men antingen av far eller morbror, jag och Ethan ska åka". Troligen ganska direkt efter bröllopet.
Hon såg upp och fick syn på Ethan och log. "Så stilig du blev".

Ethan

"Visst blev jag?" skrattade jag och svängde runt. Sedan tog jag hennes hand och kysste den. "Ska vi gå då?"

Akille

"Ska ni åka...?" frågade jag snopet och hängde med armarna. "Kommer ni tillbaka sedan?"

Adele log mjukt mot Akille. "Jag vet inte, vi kan inte stanna kvar här, vi vill börja ett nytt liv tillsammans, men man vet aldrig vad som kan hända".
Hon vände sedan om till Ethan och log större. "Ja" det var ett enda ord som var spänt med glädje och förväntan. Hon tog hans hand och kramade om den.

Akille

"Okej...", mumlade jag ohörbart och tassade ljudlöst upp på Adeles rum igen.

Ethan

"Haha!" sade jag högt och lyfte Adele högt över mitt huvud, snurrade runt och satte ned henne igen. Sedan gick jag ut.

Adele skrattade till och det röda håret flög överallt. "Ethan! Vad håller du på med?". Hon skyndade sig snabbt ut efter honom och bakom kom Tom och Lars.
Adele tog hans hand och de började gå till kyrkan, folk var både utanför, och man kunde höra pianot utifrån också.
Tillslut stod de i dörröppningen, bröllopsfanfaren hördes tydligare.

Ethan

Det pirrade till i magen och jag fingrade nervöst på skjortan. "Hur ser jag ut? Borde jag ha kammat håret? Ser det inte rufsigt ut?" frågade jag Adele.

Akille

Jag vilade huvudet i händerna och suckade. Jag satt på kanten av Adeles säng och tänkte på min framtid. Visst vore det skönt med riktig mat och ett riktigt hem, men... Jag ville vara med Adele och Ethan.

"Det ser alldeles perfekt ut, du är väldigt stilig som sagt" log Adele lugnande. De kom in i kyrkan och de som kommit dit reste sig, det var i stort sätt alla Tom och hon kände ordentligt.
Adele höll i Ethans hand hårt, hon var också nervös, och de kom fram till altaret där den gamla prästen står.
Efter en massa rabel så frågade han Ethan "Tager du, Ethan, denna Adele till din äkta maka att älska i nöd och lust?". Adele blev ännu nervösare plötsligt, tänk om han skulle få kalla fötter och bara springa iväg?