Sjunde året på Hogwarts

Solara nickar tyst, vad ska hon annat göra? Det är inte som hon ändrat åsikt enbart för Cara sa det. Hon hade vetat det länge att det var ett måste, den trevliga lilla rösten sa att det var ett måste, annars fick hon straffa sig själv och så var det.

Cara tog fram sina böcker och satte sig ner vid bordet framför brasan. Hon tittade på Draco och Blaise som såg mer än glada ut.
"Först Solara och nu du" muttrade Blaise och Cara log.
"Ja ibland behöver ni plugga" sa Cara bara och började skriva på sin uppgift i trolldryckskonst.
"Bara för att du får bra betyg utan att göra något" muttrade Draco och Cara höjde ett ögonbryn.
"Nej jag gör ju aldrig något" sa hon och såg på Draco.
"Inte direkt" sa Blaise och hon suckade.
"Jag orkar inte ha den här diskussionen nu" sa hon bara och fortsatte skriva.

"Plugga måste man om man vill ha bra betyg." säger Solara och sätter sig vid bordet och drar fram den halvfärdiga läxan ur väskan. Som vanligt hade hon svårt att få det ner till det antal ark läraren ville, hon skrev alltid för mycket och ändå hade hon liten tät och välformad skrift.

"Jag är nöjd om jag blir godkänd" sa Blaise endast och Cara suckade.
"Ibland undrar jag vad som hade hänt om du haft min far" sa hon och de båda såg på henne.
"Vad skulle han göra?" frågade Draco oroat och Cara log.
"Inget så länge du får bra betyg och pluggar" sa hon och log. Hennes far skulle antagligen inte göra något mer än att skälla på henne, men det behövde inte de andra få reda på.

"Han....hm, skadar dig inte va?" sa Solara nästan förfärat och såg på henne. Solara hade kommit till slutet av läxan och försökte få in all information hon ville få med på det enda halva pergament som var kvar och hade pannan i djupa veck.

Cara såg på Solara och log svagt.
"Oroa dig inte" sa hon endast och tittade ner på uppgiften.
"Cara?" sa Draco oroligt och Cara tittade upp när hon avslutat läxan och såg på dem.
"Nej han skadar mig inte. Vad tror ni egentligen om min far?" sa hon och stängde ihop boken.

Solara höjde ett ögonbryn mot henne och torkade sitt bläck med staven. "Att han är en liten ängel, vad trodde du?" sa Solara smått ironiskt och mötte de andras blickar. "Han har ju inte det bästa ryktet om man säger så." sa hon sen.

Cara såg på dem och himlade med ögonen, ibland glömde hon att människor inte såg hennes far som hon själv gjorde.
"Nej han är ingen ängel, men det är inte någon av våra föräldrar" sa Cara och tittade in i brasan. "Men han skadar mig inte, och han skulle aldrig göra det. Han är faktiskt en bra far" sa hon bestämt.

"Okej, säger du det så." ler Solara lite och ser på henne. "Man ska inte döma någon man aldrig har träffat." ler hon lätt och flinar sen, "Dock går din fars ryckte före honom, men han kan vara annan hemma vem vet?" flinar hon lätt och rullar ihop sin uppsatts och lägger den i väskan.

"Jag ljuger inte" sa Cara nästan snäsande och Draco la en hand på hennes axel och hon lugnade sig. Det var inte deras fel att hennes far hade det ryktet han hade, men hon gillade inte när människor talade illa om honom. Hon brydde sig inte när människor sa att han var ond, och talade illa om det han gjorde, men när människor ex trodde att han skadade henne blev hon genast irriterad. Han var hennes far och hon älskade och respekterade honom även om de kom i luven på varandra. Hon slappnar av och ler emot dem.
"Han är helt annorlunda hemma" sa hon.