PRS(AlexZz och Jessica Tonks)

"Ja verkligen....annars vore vi illa ute". Mia hörde långt bak höjda röster. Troligtvis poliserna som märkt att de var borta, eller Sam som ställde till det.

"Kanske är bra att vandalisera saker någon gång nu och då." Lite humoristiskt säger Benjamin detta eftersom han tycker det är lite för spänd stämning även om det är ett något korkat val av tid.

"Vandalisera?" sa Mia med frågande ton. Hon hade kommit över den lilla chocken lite smått. Men hon var fortfarande obekväm med tanken. "Undrar vad vore föräldrar tänkte egentligen när de förlovade oss..:" mumlade hon.

"Jag, jag hamnade i lite trubbel." Försöker Benjamin förklara även om förklaringen liknar något man ger till flickvännen i en dålig såpa när hon får reda på att pojkvännen har en kriminell bakgrund och blir tvungen att förklara. Benjamin hör henne, vet inte riktigt om han borde svara... men han gör det ändå. "Din familj har ett bra rykte, min familj har pengar... så det var väl troligen för att vinna på det." Svarar han och känner faktiskt lite avsky för det beslutet.

Mia skakade smått på huvudet åt den förklaringen och log lite. Men hon trodde honom. Det kändes dock bara lite otroligt då hon aldrig gjort något kriminellt i hela sitt liv, inte ens tagit godis eller något.
"Tja...det ryktet är väl förstört nu.." mumlade hon. Eller i alla fall hennes.

"Ta det lugnt, din familj är lite för respekterad för att det ska förstöras, ta det inte fel, så här lätt." Säger Benjamin som är säker på att det enda hans föräldrar grämer sig över är att de båda inte är gifta än. Benjamin motstår att rysa vid tanken av giftermål... dessutom med Mia. Inte för att det är något fel på henne såklart, men man ska väl gifta sig för att man vill det inte för att man tvingas?

"Jag hatar att vara respekterad ibland...." mumlade Mia. Man förväntades alltid vara på ett visst sätt och alla blev bestörta så fort man gjorde minsta lilla fel. "Det är inget fel med bra rykte...men det sätter en väldig press på en". Därför hon mest satt och läste....nu när hon täntke på det saknade hon sina böcker.

"Mina föräldrar släppte aldrig ut mig ur huset för mycket så de skulle förhindra att jag skulle förstöra deras rykte... men jag gjorde det ändå. Så de låste in mig istället." Svarar Benjamin. "Kanske det var därför de ville gifta bort mig, så någon annan skulle ta kontrollen istället för dem." Fortsätter han fundersamt. "Tror vi kan stanna här." De är rätt långt bort och de behöver nog vila lite.

"Låste de in dig?" frågade Mia. Vad hemskt...hennes föräldrar skulle aldrig göra något sådant mot henne visste hon, eller mot hennes lillebror. "Jag går nästan aldrig utanför tomten så de behöver inte oroa sig mina föräldrar, jag sitter mest och läser".
"Okej". Hon satte sig ner mot ett träd.

"Bara för att jag hamnade i trubbel med polisen..." Försvarar han sina föräldrars handlingar... för Benjamin hade liksom alltid fått höra att det var för hans bästa och så vidare... vilket det kanske var också. Inlåst får man ju inga prickar i registret.