Privar rollspel mellan Shapiro och Medi

Han pekade mot några olika personer när dem kom in och bäretade vilka dem var. Han bugade för dem och viskade.
''När dem hälsar er skall ni hälsa direkt tillbaka av ren artighet.''

Hon såg på honom och sträckte fram handen för de skulle kyssa den.
"okej.." Hon såg sedan sig om och sänkte handen.

Johannes tittade och bugade och förklarade vem nästa person var. Det kom en vagn han kände igen överallt. Det var den där Dylan som iriterat Johannes så länge.

Hon såg på Johannes och såg sedan mot vagnen.
"vad är det jJohannes?"

Han tittade argt tills han hörde Alice prata med honom.
''Inget, inget.''
Han stirade fortfarande när Dylan kom ut ur vagnen. Dem gav varandra en arg blick och Johannes fortsatte med sitt introduserande.

"Det verkar som inget." Hon såg på honom och drog honom med sig. "Om du inte vill vara med så ger jag dig ledigt. Eller jag ber dig ta hand om Cedric i kväll. Någon kanske går upp och äter honom."

Han tittade upp med lite ilska räddsla men ändå log han.
''Nej, nej. Jag tror han klara sig.''

"Jag menar det..." Hon såg på honom och såg sedan mot matsalen och suckade.

Han tittade på henne med bedjande blick men sen tänkte han hon har ju rätt. Så han gick upp till cedrics torn.

"Jag klarar mig. trots allt jag är prinsessan från framtiden" Hon såg på Honom och gick in i matsalen.