In the dark PRS Vidomina & Medi

Halo vaknade till när de rörde sig och vaknade till.
"Somnade jag?" Hon suckade.
"Jag borde inte ha somnat." Hon såg sedan på Adelaide och kramade henne.
"vad ska vi göra?" frågade hon och såg Caspian.
"ska du redan gå Caspian?" Hon reste sig och sträckte ut armarna.
"Vi ses i morgon eller?"

Adelaide gav ifrån sig ett skratt. "Det var bra, du behövde det.", försäkrade hon och såg på sin bror. "Javisst, Halo. Vi ses imorgon, roa er ni. Njut av ledigheten. Imorgon har vi fadderdag, det blir spännande, inte sant, Ruby?" Han log mot henne och ursäktade sig sedan. "Jag kommer tillbaka imorgon förmiddag, då vår dag startar."
Adelaide nickade och såg på Ruby, hennes fadder, och sedan på Halo igen. "Vad du vill, Halo. Vad skulle du vilja hitta på?"

Hon stod fortfarande med händerna utsträckta och såg på honom."Jag vill gå på bio tror jag." hon log stort och nickade svagt,
"Vi ses imorgon då" Halo vinkade av honom.

"Bio nu? Vi ska ju göra det imorgon.", sa Adelaide lite oförstående och kliade sig i bakhuvudet, men nickade och fiskade fram sin telefon för att bläddra i den. "Det kanske går något. David kan väl skjutsa oss isåfall, vi borde inte gå ut den här tiden själva.", sa hon och bläddrade vidare. "Ruby, har du något förslag?", frågade hon henne utan att se upp från skärmen sin.

"Jag menade bio imorgon. jag är så otydlig när jag har precis vaknat." Hon skrattade.
"Förlåt Adelaide." Hon log och såg på Ruby som skakade på huvudet.
"Nej ni får välja. Vi är era faddrar så det är ni som väljer." Hon log mjukt.

Adelaide såg upp från mobilen till Halo igen. "Åh." Hon skrattade och satte undan den i byxfickan. "Vad sägs som att.." Hon funderade lite. "Kanske vi borde läsa mer om vår historia? Är den inte spännande? Är det något ni har läst som ni vill dela med er av?", frågade hon och såg från Ruby till Halo. "Det är ju trots att det förflutna som gjort oss till vilka vi är idag."

Hon såg på henne och nickade.
"Jag får läsa om pappa då för jag vet inte vem min mamma är. Dessutom så är han rätt hemlig av sig." Hon såg på hnenne.
jag önskar jag visste vem min mamma var." Halo log svagt.

Adelaide ryckte på axlarna. "Ja, alltså, om du vill. Vi kan göra något annat också. Jag vet mycket om min historia, men jag vet inte lika mycket om er." Hon såg osäker ut och sänkte blicken för ett ögonblick. Hon såg på Ruby. Kände inte Ruby likadant? Att vilja berätta för Halo vem hon egentligen var? Hur värdefull och betydande hon var för de?
Adelaide pustade ut och ryckte på axlarna igen. "Vi kan kanske bädda rent om vi ska sova över här? Var ska du sova, Ruby?"

"Då gör vi inte det. Vi kan spela kort eller sällskapsspel." Hon log och såg mot Ruby.
"Åh jag ska nog få ett av gästrummen som ligger på övervåningen."
Mira såg in.
"Jag har redan bäddat åt er alla. Det är bara att lägga sig när ni ska sova." Mira log svagt.
"Mitt jobb är att ta hand om er."

"Tack, Mira.", sa Adelaide när hon fick syn på henne.
"Som du vill, Halo. Vad ska vi spela för spel?" Hon såg på Ruby och sedan Halo igen. Hennes telefon vibrerade i fickan och hon plockade upp den. Ett sms. Det var från Caspian. Hon läste det och satte tillbaka i fickan igen för att se upp på Halo. "Inte något spel som tar för lång tid bara, det är sent. Vi borde inte stanna uppe alldeles för länge." Adelaide skrattade. De hade ju inte precis någon tid att passa. De var lediga. Det var en underbar känsla.