Skriva av sig-tråden

Det tror jag inte att du har. Var och en är ansvarig för sin egen nyårsafton... och nyår är ett typiskt datum då många mår hemskt dåligt.

(Jag satt och storgrät halva dagen innan jag lyckades ta mig samman nog för att ens kunna prata med folk)

Ta hand om dig själv i första hand. Skall du både må dåligt och få dåligt samvete över det så kommer det bara leda till att du mår dåligt mycket längre. ♥

Stå på dig!

Jag tycker att det är hemskt att ungdomar tycks se som sin enda lycka i livet en fylla varje helg. Under högstadiet började också min klass med det, jag hade dock tur och hade några nära vänner som inte ville supa, och jag är glad över det. I gymnasiet blev det värre men jag klarade mig tills att jag flyttade hemifrån och fick nya vänner som inte heller ville supa jämt, så jag föll inte heller för trycket att börja (som jag annars tror är väldigt starkt)

Blir så förbannad på alkohol och kulturen att det är så roligt och ett måste, vet inte hur många gånger jag blir kallad tråkig för att jag inte vill supa, av folk som inte ens umgås med mig! Att jag och mitt umgänge inte gör roliga saker, för att vi väljer sällskapsspel, filmkvällar, tv-spel, fika, umgås och prata, osv framför att ligga i ett dike och spy och inte minnas något dagen efter.

Du är inte tråkig, du är bra och du ska göra precis det du vill. Kram. ♥

^ Tack för svar. Drömmer också om ett sådant umgänge! Jag älskar att bara umgås med dem och innan halva detta året har allihopa varit anti alkohol, som jag, så jag är bara så förvånad. Liksom, när jag pratade med dem och frågade varför och om de inte kunde ha lika kul utan så fick jag svaret att "Klart vi kan ha kul utan, men vi har chansen, så varför itne?" åhh. betyder det att de kommer ta varenda chans de får detta året då? Orkar inte. Alla i min vänskapskrets är sådana här nu.

Men tack, jag ska stå på mig, tänker inte börja med skiten, den är onödig.
tack. ♥

Tack ♥ ditt svar betyder mycket.
Jag skulle egentligen åkt iväg och firat med ett par vänner men jag vaknade jätteförkyld och sedan bestämdes inget (plats, tid m.m) förrän så sent att jag kände bara inte för att åka iväg längre. Hade jättetrevligt hemma ändå, o nu i efterhand lät det som om de också hade jättekul. Men jag är sådan, tar alltid på mig allting för jag vet hur sur jag själv hade blivit för stunden. Skönt att det löste sig tillslut i alla fall...

(Åh, det lät som mig på julafton. Skönt att det blev bättre för dig tillslut i alla fall !)

Det är sant. Tack för ditt svar mår mycket bättre idag. Grät gjorde jag också, men mest efter tolvslaget, fick ur mig alla negativa saker som var 2011. Nu är det in the past och 2012 ligger vid våra fötter !

Känner mig som en värdelös och ful människa som bara tar plats på jorden.

Men underbara du! Var bara den du är, och visst tar du plats på jorden, du tar din plats och det är helt rätt! Jag vet inte hur jag ska kunna hjälpa dig riktigt men vill du prata om det är jag bara en uggla bort! ♥

Tack, bamsekramar till dig ♥

Hade världens bråk med en f.d killkompis. Jag är depp. Är inte så social och vill bara sitta framför datan och deppa. Han börjar skriva till mig och jag skriver tillbaka. Han frågar hur jag mår och jag säger ett sarkastiskt skämt för att visa min melankoli och den var självklar. Han verkar inte fatta att jag är lite små dryg och för deppig att vilja prata med honom. Han börjar skämta en massa konstiga skämt och kallar mig transsexuell, frågar om jag har en kuk eller om jag har fått ett ligg på sistone. Jag blir irriterad och försöker förklara skämtet och han fortsätter sen dampar jag på honom och han kallar mig för bitch och säger att jag är alltid deppig, osocial och att jag är en attentionwhore. Jag säger att jag inte orkar med hans upptåg och hans beteende och jag har all rätt i världen att inte känna mig okej just nu. Men då kommer han med att han försöker hjälpa mig. TACK FÖR HJÄLPEN OCH KALLAR MIG TRANSSEXUELL OCH FRÅGAR OM JAG HAR HAFT SEX. TACK FÖR DITT STÖD.
Sen så säger han att vi inte kan vara vänner för jag är ett emo.
Men buhu, mitt nyårslöfte var ändå att få bort alla backstabbers till vänner i mitt liv.

Min förra skola var typ hemsk. Alla skulle vara likadana, tycka likadant, se ut likadant, klä sig likadant och bete sig likadant, typ. Och jag - Som stack ut - fick ta en jäkla massa skit för det. Fick dagligen höra att jag var ful, de kallade mig emo och höll på och drev med att jag har en ganska pojkig stil. Jag har alltid varit den känslokalla typen som inte tar åt sig av vad andra säger, och om jag gör det visar jag inte att jag blivit sårad. Men det blev för mycket tillsist, bägaren rann över liksom. Jag bara orkade inte mer, så jag bytte skola nu. Men det känns som att jag är på väg att falla in i samma mönster igen... Alla kastar skit på mig. Jag låter dem, för att jag känner mig svag om jag får dem att tro att jag bryr mig om vad de tycker om mig... Okej, det där blev komplicerat, men w/e.

letswatchitburn: var stark fina du! ♥ jag vet att du klarar det!
jag har varit mer eller mindre i samma sits, jag hoppades att när vi flyttade till Sverige så skulle allt förändras, men jag hamnade i samma skit igen...

du klarar det, jag vet det! ♥

och är det något så finns jag här