The rich man's daughter(PRS)

Fadern bar iväg Mona till ett extrarum och han stoppade om henne och kallade på en läkare som skulle se till henne. Tills den kom satt han bara och strök henne över håret.

Hilde var inte längre vid medvetande utan svävade i något behagligt svart och mörkt. De sände efter en läkare han skulle besöka henne efter Mona.

Läkaren kom tillslut och såg till Mona, han gav henne några tabletter och växter hon skulle äta innan han försvann. Mona åt dem och somande sedan till, en drömlös sömn.

Hilde ryckte till av smärta då läkaren började röra vid henne. Otaligt glassplitter och läkaren suckade.
"Drick." sa han och snart somnade Hilde åter, kände inget.

Mona sov tungt och hennes far stoppade om henne igen innan han gick. Han hade en man att ta hand om, avrätta.

Efter någon dag var Hilde åter på fötter, eller ja de var som två bandagerande klumpar och armen var sydd och i bandage. Hon knackade på hos Mona.

Mona hade inte gått ut ur sitt rum på hela dagen. Hon hade knappt sagt något och inte ätit. Barq legat i sin säng. "Kom in" sa hon hest.

Hilde kommer in och sätter sig på hennes säng med ett lågt stönande.
"Hur är det." säger hon ömt och stryker henne över håret.

Mona sa inget på ett tag. "Det är okej" mumlade hon även om det inte var det. Hon hade bara sovit och legat i sängen så hennes hår var tovigt.

Hilde såg på henne, försiktigt la hon sig vid henne i sängen med armen om henne.
"Det blir bättre med tiden, till sist kommer du inte tänka på det så ofta." sa hon och kramade försiktigt om henne.