PRS(Isse Weasley)

Thomas åt upp sitt innan han tog fram några nya kläder och bytte om innan han satte sig på sängen.

Hon bort täcket från huvudet.
"Jag får ingen mer sömn, eller hur?" Mumlade hon och gnugade sömnigt ögonen.

Thomas skrattade lätt. "Nej, inte direkt". Han räckte henne frukost.

Hon åt upp det hon erbjöds och frukosten var snart slut.
"Jag är trött..." Mumlade hon och lutade sig lätt mot Thomas axel.

Thomas la en arm om henne. "Ledsen att jag väckte dig..." mumlade han.

"Gör inget..." Kumlade hon, sedan kom hon på en sak.
Hon satte sig plötligt helt rak.
"Vänta här, vet dina föräldrar att jag är här, att jag kidnappade dig, att jag..."
Hon bara svamlar på.

Thomas la sig ner i sängen och blundade lätt. "Mina föräldrar vet bara att du är min vän, och att du räddade mig". mumlade han.

Men om jag inte kidnappat dig hade du inte behövt räddas, dem kommer döda mig! Och jag kan inte ljuga heller!" Brast hon ut och var plötsligt helt klarvaken.

Thomas log mjukt mot henne. "Men om du inte kidnappat mig, hade nog drottningen sänt någon annan till det...Och då skulle jag nog inte leva nu...".

Hon kollade intensivt på Thomas.
"Ja, du har nog rätt. Fast dem kommer nog döda mig ändå. Och jag kan inte ljuga..." Hon sträckte på sig och gäspade.