Skogens hemligheter

Indra nickade och såg ut på det klara vintervädret, "Jag kommer sakna dig." sa hon mjukt.

Vincent log. "Jag kommer sakna dig med, men jag kommer snart och hälsar på" sa han lika mjukt. Han sträckte upp handen och smekte henens kind. "Är du klar?".

Indra ställde ifrån sig brickan och nickade, "Jo, jag är det, tack för allt." sa hon och mötte hans blick.

"Du behöver inte tacka". Han drog pp sig sin mantel och gick emot dörren. "Kom nu, jag följer dig hem".

Indra drog på sig sin egen mantel oh vantar innan hon följde efter honom med Fenrir vid sin sida, som alltid.

Vincent tog dem ut ur herrgården och längs en uppskottad stig mot skogen. Hans drängar hade skottat. Tillslut var de i skogen och strax skymtades stugan.
"Adjö" mumlade han och böjde sig fram mot henne. Smekte hennes kind och lutade sin panna mot hennes.

Indra la armarna om honom och de stod så lutade mot varandra i den tysta snöhöljda skogen. "Adjö, på återseende." sa hon mjukt.

Vincent nickadr och kysste henne lätt. "På återseende". Han släppte henne, vände sig om och började gå.

"Vi ses." sa Indra mjukt och såg med sorg honom försvinna hem till sig och snart slukade skogen upp honom.

(Gör ett litet tidshopp )

Dagarna som gått hade blivit till veckor. Det kändes som om Vincents far aldrig skulle åka. Men tillslut kom den vackra dagen då han sa adjö. Så fort hans fars vagn åkt iväg tog sig Vincent ut.
Han skyndade sig snabbt ut i skogen. Som han längtat efter Indra! Han hade inte sett henne på några veckor nu...Tillslut såg han hennes stuga och hans hjärta började slå snabbare.