Johanna and Thalia back in the Hunger Games

Thalia nickar och flinar. "De borde ju hålla en varm i alla fall." flinar hon men tystnar och drar sig närmre affären. Hon vinkar tyst till sig Johanna och gömmer sig bland skuggorna och lyssnar, vad gjorde presidenten här?

"Sant" säger Johanna och ler. Fast leendet dog bort när hon hörde den där rösten. Det kändes som om hennes hjärta stannade. Vad gjorde presidenten här? Han kunde väl ändå inte veta att de var här?
"Vet du var fröken Mason och fröken Greenlaw tagit vägen? De hade tydligen varit här tidigare idag" hörde Johanna honom säga. Hela hon frös till is. Vad kunde han vilja henne? Hon hade ingen som han kunde mörda. Thalia kunde han inte bara döda, hon var ju en segrare.

Tigris svarar något som Thalia inte kan höra. Sedan hörs ett skrik av smärta och ett buller och presidenten som beodrar väktarna att leta geom affären. "Bäst att vi går fram de får inte finna radion." sa Thalia såg undrande på Johanna vad hon tyckte. Thalia ville gå fram hon var orolig för Tigris...levde hon? var hon död?

Johanna nickade. Hon såg bort emot radion. Snabbt tog hon några enkla steg och dolde den igen. Sedan ställde hon sig upp, och öppnade dörren.
"Tigris?" frågade hon, med en fejkad rädsla i rösten. "Jag hörde ett-", hon slutade prata mitt i meningen. Hon såg Tigris ligga på golvet, medvetslös. Johanna springer fram till henne, men hon stoppades av en vakt.
"Vad har ni gjort med henne?" begärde hon att få veta. "Ni hade absolut ingen anledning att skada henne!"

Thalia följer efter Johanna ut och duckar under vaktens arm samtidigt som hon faller på knä vid Tigris. Hon vänder försiktigt på henne och ser på Tigris, pannan var blodig men hon verkade okej i övrigt. "Hon kommer överleva." sa Thalia och torkar bort blodet med sin tröjärm, "Men såret borde läggas om." säger hon så lungt hon förmår och en vakt drar bryskt upp henne på fötter.
"Släpp mig, är det så man behandlar en vinnare?" fräser hon illsket.
Presidenten bara granskar dem kyligt och gör ett tecken åt en av vakterna att fängsla Tigris och föra iväg henne.
"Förädare skall dömmas." säger han kyligt då hon förs iväg.

"Som om hon skulle vara en förrädare! Som om någon av er i Huvudstaden skulle vilja se er lilla perfekta värld rasa samman till att bli som distriktens" får Johanna ur sig. Sedan ser hon ursinnigt på vakten. "Släpp mig" säger hon ilsket, men han släpper henne inte, utan tog bara ett hårdare grepp.
"Vi skall ha ett litet samtal" säger Snow.

"Johanna" får Thalia bara ur sig när Johanna säger det om huvudstaden. En av vakterna ger Thalia ett hårt slag i magen så hon tappar andan och faller sedan flämtande ner på knä. Snow ser leende på alltihop och ser sedan på Johanna, "Ett litet samtal ver det." säger han olycksbående.

Johanna ser oroligt på Thalia, men sedan stirrar hon på Snow. Såklart ska han ge allt plågande till Thalia. För han vet lika väl som hon att han skulle kunna plåga Johanna tills hon var ett hårstrå från döden, och hon skulle fortfarande inte ge med sig. Men att plåga Thalia skulle ju kunna gå galant. Eller hur? Sedan leds hon ut till en svart bil med tonade rutor. Nu skulle de väl till Snows hus också. Eller deras eget. Hon visste inte vad destinationen var, men en sak var säker. Snow visste om insider jobbet i Huvudstaden.

Thalia ser Johanna föras bort och de drar upp henne på fötter och slänger in henne i en annan bil. Av vakternas behandling av henne förstår hon att det som väntar henne knappast är något trevligt.

Bilen rullar iväg och när den väl stannar nästan rycker de ut Johanna ur bilen. De skulle bli pressade om information, annars skulle han mördas på platsen. Hennes ansikte nästan glöd av ilska när de ledde in henne i huset hon kände igen som President Snows. Det krävdes väldigt mycket av henne för att inte börja slå och sparka på vakterna som höll och släpade henne. De gick ner för ett par trappor innan hon leddes in i ett mörkt rum med bara två sängar fastskruvade i väggen.