And what about home? [Rollspel]

Jake förstår och går upp på land, han ser till så att Alyss går upp och det gör hon. Han drar nosen på hennes arm och undrar om hon vill ha skjuts till slottet igen eftersom hon förlorade blod...

Legolas går och kommer fram till slottet efter ungefär en timme. Han är riktigt hungrig. Han ser en stor sal, full med barn, och mat!

Jag skakar på huvudet åt honom och börjar gå. Men efter tre steg blir allt svart för ett ögonblick och jag kryer tillbaka till Jake. "Okej tack"

Alyss godtar först inte Jakes frågan men hon faller till marken och kommer sänn till Jake, hon säger okej och tack. Jake puttar upp henne på ryggen och små springer till slottet..

I den stora salen ser Legolas fyra långa bord, plus ett som står i andra änden. På dem fyra borden sitter elever, Legolas antar att de fyra elevhemmen har ett eget bord. Legolas går och sätter sig vid det bord som tillhör ravenclaw. Alla tittade på honom där han gick. Han satte sig och tog lite av maten som stod framdukad.

När han kommer dit släpper han ner henne och ber henne med nosen om hon kan hämmta kläder till honom.

Klaus hade förvånandsvärt nog lyckats förvandla sig tillbaka till människa på så kort tid. Han hade heller inte dödat, så hemskt många, två vandrade hade haft oturen att korsa hans väg. Annars så hade han skött sig riktigt bra.
Han började gå tillbaka mot slottet, förmodligen så hade väl gubben något att tala om, eller i alla fall något i den stilen.

Janice, som för tillfället bokstavligen snurrar runt bland korridorerna i det enorma slotttet, vet inte riktigt vad hon ska göra. Men hon vet att hon fått ett antal ögonkast för att hon upprepade gånger pratat med sig själv. Men hon tycker inte att det är något större problem. Just därför pratar hon med sig själv nu också.
"Och så ska vi se om vi kan hitta något att göra eller hur Janice?" Säger hon till sig själv med en uttråkad suck.

Legolas åt i lugn och ro, medans eleverna stirrade, sneglade och pratade bakom ryggen på honom. Han hörde nästan vartenda ord av vad de sa men han brydde sig inte. Dem får väl tycka så, bara han får tycka som han vill. Han drack upp sitt vatten och reste sig från bordet. När han gick längs bordet för att komma ut såg han genomskinliga gestalter sväva över eller genom borden. Der var spöken. Ovanliga spöken, tyckte Legolas, inte alls lika gastarna i Midgård.

(Måntass kan du skriva du med för jag kan inte skriva eftersom våra Rollar pratar med varandra )