Rollspelare & Wolfy prs

Jason stannade även han och rynkade sedan lite på pannan. Han hade inte riktigt tänkt så mycket på Elizabeth.
”Jag vill ju vara med dig.” Sade han tyst och smekte hennes midja. Han tyckte att Liz kunde vänta en stund, han hade förtjänat lite tid med Leah.

Än en gång ville hon fråga honom varför han inte kunde låta henne komma hem, men med tanke på hur dåligt det slutat de tidigare gångerna knep hon igen. Det var ingen idé att förstöra stunden som de hade tillsammans. Hon lutade sin kind mot hans arm och kisade leendes upp på honom.

Jason la leendes armarna om henne och drog med fingrarna över hennes kind. Han kysste hennes panna några gånger och slöt ögonen en stund.
”Du är det bästa som hänt mitt liv.” Sade han tyst och smekte hennes rygg.

Hon kupade sina händer om hans kinder innan hon sträckte på sig för att nå upp till hans läppar.
”Jag älskar dig.” Jason var utan tvekan det bästa som hänt henne också, hon ville inte ens veta hur hennes liv skulle se ut nu om hon aldrig träffat honom.

Jason log stort och kollade på henne med stora ögon, hon var verkligen det bästa som hade hänt honom. Han kysste mjukt hennes läppar och lyfte upp henne i sin famn som om ingenting.
"Och jag dig bebis." viskade han.

"Jag har saknat dig så mycket," fortsatte hon sedan och putade med läppen, det fanns inte ens ord till att beskriva hur tom hon kände sig inombords då hon inte var tillsammans med Jason. Så hårt hon kunde kramade hon om honom innan hon överöste hans ansikte med pussar.

Jason log svagt och smekte hennes rygg, började dock skratta åt alla pussar han fick. Han såg sig snabbt omkring och hittade en ledig bänk istället. Han kysste mjukt hennes läppar och smekte hennes rygg.

Då han satt sig ner på bänken lutade hon sin kind mot hans axel, följde några förbipasserande människor med blicken innan hon sneglade upp på honom.
"Hur har du haft det?" Hon hade frågat honom det redan en gång, men hon visste inte om hon ville nöja sig med bara "helt okej".

”Bra, inte mycket att glra under dagarna när jag inte har dig som stör.” Flinade han och kysste hennes panna. Han smekte hennes rygg och granskade hennes vackra ansikte.

"Haha, har saknat din fantastiska humor," suckade hon och himlade leendes med ögonen. Hon var fortfarande inte helt nöjd med svaret men frågade inte mer, hon var inte ens säker på vad hon förväntade sig att höra.