Rollspelare & Wolfy prs

Jason drog nästan ut Elizabeth men möttes av något ännu läskigare. Leah var framför honom och han bad till gudarna att hon inte sett att han kramat Elizabeth och trott något annat. Han släppte snabbt hennes hand och tog Leahs hand, drog henne mot sig. Han struntade helt i hennes kompis som verkade prata med Leah.
"Hej.." sade han och kollade på henne med stora ögon. "Du är så vacker..."

Hon flämtade överraskat till då någon som inte var Caitlin greppade tag om hennes hand. Till hennes glädje och lättnad var det Jason och inte ett spöke.
"Hej.." fick hon ur sig och lät blicken glida över till tjejen hon sett honom stå och kramas med tidigare, "vad gör du här?" Hon hade inte förväntat sig att stöta på honom här av alla ställen.

Jason drog henne intill sig i en hård kram och slöt ögonen, älskade verkligen den tjejen något otroligt mycket.
"Min kusin åkte in för DUI och hans tjej mår dåligt, så jag tänkte att jag kan distrahera henne." Och sig själv. Han smekte hennes rygg och pussade hennes huvud flera gånger.

”Åh.” Hennes läppar formades till ett litet ’o’, glad över att hon inte hunnit börja fråga ut honom om vem den där tjejen var. Hon la armarna om honom för att besvara kramen, hade saknat honom något otroligt mycket.

Jason nickade lite och gav henne en snabb puss, kunde inte låta bli. Han slöt ögonen och drog fingrarna genom hennes mjuka hår.
"Hur har du haft det?" frågade han och tittade ner på henne.

Precis som om hon hade något att skämmas över vek hon undan med blicken, kände sig hopplös som inte gjorde framsteg tillräckligt snabbt.
”Helt okej.” Hon ryckte på axlarna, orkade inte ens berätta sanningen då det ändå inte skulle spela någon roll. ”Hur har du haft det?” Hon kramade om hans hand.

Jason log svagt och höll hårt om henne, ville inte släppa taget om henne igen. Han pussade hennes huvud några gånger innan han nickade lite.
"Helt okej också." sade han och smekte hennes rygg. "Saknat dig massor."

Leah såg på honom en stund innan hon drog sig undan, nickade bara lite innan hon vände sig om för att långsamt börja gå. Med tanke på att de än en gång inte haft kontakt på över en månad och att deras senaste samtal inte slutat bra alls, så visste hon inte om hon bara ville låtsas som att allt var okej.
”Har du gjort några framsteg?” Hon hoppades nästan att han hade börjat lista ut vem han var utan henne, åtminstone någon av dem skulle ha lyckats.

Jason log ursäktande mot Elizabeth innan han gick efter Leah. Han spände lätt sina käkar och kliade sig i nacken, han mådde fortfarande dåligt över deras senaste möte och det fanns inget han ångrade mer.
"Nej. Du?" frågade han och kollade på henne lite snabbt.

En del av henne blev ändå glad över att höra att han inte lyckats göra några framsteg, hon skulle ha känt sig oerhört dum annars. Samtidigt var det ju kanske lite synd.
"Nix," skakade hon på huvudet och stannade upp efter en stund, kastade en blick på tjejen han lämnat bakom sig. "Du ska väl inte överge henne?"