prs yehet & kkaebsong

"Men aj," mumlar Joshua när den andre sätter både tänderna och naglarna i honom. "Var snäll och inte riva sönder den här skjortan, den är väldigt fint." Artonåringen klamrar sig beslutsamt fast över Zihao med ett litet, nöjt leende. " Okejdå, jag stannar med dig. Annars kan vi gå tillsammans?"

Zihao var mycket väl medveten om att hans klängande inte var speciellt trevligt, men vill man inte bli lämnad ensam så vill man inte. Det kändes lite som om de åkt tillbaka i tiden, till deras skolår. Nittonåringen saknade verkligen Hogwarts, på alla sätt och vis.
”Alltså, vi kan gå tillsammans..men jag orkar inte röra på mig så..” började han och stönade av bara tanken på att resa sig upp. ”Du..saknar du Hogwarts?” Undrade han sedan och rynkade lite på ögonbrynen.

Joshua, som ligger raklång över Zihao börjar återigen att lämna små kyssar över nittonåringens bröstkorg, upp till halsen och nacken.
"Det gör inte jag heller, kanske får ropa på Samuel så får han fixa det." Skämtar han innan han låter blicken glida upp mot den äldre. Med ett mer seriöst ansiktsuttryck nickar Joshua. "Varje dag."

”Tror du verkligen att Samuel skulle gå med på det då?” Undrade Zihao, som fnittrade till när Joshua lämnade små kyssar över honom, kors och tvärs. Sedan bleknade leendet lite och han pillade förstrött med en av den andres rosa lockar. ”Jag saknar det också, även om jag inte direkt saknar lektionerna så saknar jag precis allting annat. Till och med din sovsal”, mumlade nittonåringen och slöt ögonlocken, försökte att minnas hur skolan riktigt såg ut och vart allting låg. Det gick tyvärr inge vidare, till hans stora förlägenhet.

"Han skulle inte ha något val." Påpekar Joshua med ett finurligt leende, nej Samuel har aldrig haft självbehärskningen till att motstrida sin lillebrors gulliga ansikte. Rätt skrattretande faktiskt. Blicken vilar en stund på Zihao i tystnad innan han fundersamt låter huvudet falla på sniskan. "Synd att vi endast kommer dit igen för så avskyvärda omständigheter, krig och allt. Om du blev lärare där skulle du kunna vara där terminen ut."

Som om Zihao någonsin skulle kunna bli lärare i någonting. Möjligen i hur man förstörde saker och var allmänt klumpig.
”Jag var extremt dålig i skolan, de skulle knappast vilja ha mig som lärare”, muttrade han och knäppte till Joshua i pannan. ”Du skulle däremot bli en riktigt bra lärare”, fortsatte han och nickade kort. Jo, om någon av dem hade den kompetensen, så var det helt klart den ett år yngre av dem. Nittonåringen hade bars fått ett bra betyg, som säkert inte ens räknades med tanke på att han inte avslutat det sista året.

"Du vet, man får alltid andra chanser när det kommer till utbildning. Du kan plugga upp ämnen på distans, göra prov och omprov i de ämnena som krävs på Hogwarts. Gå lärarlinjen, om det är något du vill så att säga." förklarar Joshua och kupar Zihaos kinder med sina händer, tvingar honom att se artonåringen i ögonen. Det är viktigt att den äldre behöver förstå vad det är Joshua försöker säga. "Vad jag menar är Zihao att du inte kan ge upp på dig själv sådär. Du får studielån som du kan livnära dig på varje månad medan du fortsätter plugga, antingen på Hogwarts eller här hemma. Du kan plugga upp dina betyg, och fundera på vad det är du vill bli. Lärare är ett alternativ, och man kan alltid ändra detta senare."

Med ett litet, blekt leende dansandes över läpparna, placerade nittonåringen sina egna händer över Joshuas.
”Kanske när världen har blivit lite mer accepterande och efter att allt det hör Voldemort tjafset är över”, mumlade Zihao med en liten rodnad över kinderna. ”Tror du verkligen att jag skulle kunna bli lärare? Jag menar..jag skulle säkert bara bli arg och tappa behärskningen för att det är sån jag är”, sade han därefter och började gnaga sig själv i underläppen - en ny favorit som ersätt att dra fingrarna genom håret. Det skulle dock ha varit ett väldigt roligt arbete faktiskt, om han nu skulle lyckas med den lilla drömmen.

"Det är ju värt ett försök, eller hur? Efter allt krig är över kanske du borde satsa lite på det?" frågar Joshua och stryker försiktigt tummarna över den svala huden, ja Zihao behöver värmas. De båda är sjuka och iskalla, dumma förkylning. Än en gång rynkar artonåringen på ögonbrynen och skakar på huvudet. "Jag tror definitivt att du skulle kunna bli det. Om nu du är orolig över att bli arg och tappa behärskningen, är det något vi helt enkelt får arbeta lite mer på. Men även lärare är inte perfekta, jag menar Professor Snape var väldigt duktig på att lära ut och på sitt ämne, men han hade även svårt att hålla behärskningen. Dock är du mycket lättare att tycka om, så jag tror inte att det skulle bli något problem alls."

”Du tycker att det är lätt att tycka om mig”, rättade Zihao och klappade löst till Joshuas puffiga kinder. ”Och även om jag skulle tycka att det var väldigt roligt och trevligt..vad skulle hända om jag skiftade mitt under en lektion? Joshua, det är nog bättre om jag bara håller mig till någonting som inte involverar folk, blir ändå bara irriterad på allt och alla”, fortsatte han tyst och gjorde en liten grimas. ”Eller, jag vet inte? Nu kan jag inte få ut tanken ur huvudet..” Nittonåringen stönade och slingrade armarna omkring den andre, gömde ansiktet i en av axlarna och ruskade på huvudet. Jösses, varför låg de och pratade om sånt här? De skulle ändå troligen dö, så vad spelade det för roll?