Jag åt äppelpaj idag (Prs, Jessica Tonks)

"Niel" viskade Mona. "Mina föräldrar är här" fortsatte hon förkrossat. Hon hatade dem, de hade sålt henne till kungen och slottet. Hon begravde ansiktet mot hans axel.

Niel såg förvånat på Mona. "Jaså?" sa han och log finurligt. "Vi kan väl bjuda dem på middag? De blir säkert glada när de ser Erin!!" sa han retsamt.

Mona såg förfärat på honom och drog sig bort från honom. "Nej...Jag vill inte träffa dem! De sålde mig Niel...". Hon snyftade till och vände sig från honim.

"De sålde dig och du ska visa att du klarade av att rymma därifrån och leva ett vanligt liv, ett bättre liv än deras."

Mona såg på honom igen, hon var tårögd. "Men...Jag är så rädd för dem" viskade hon. "Och de är likadana som för tio år sen".

"Du borde inte vara det. De är mesar."

Mona la armarna om sig själv. "De skrämmer mig ändå...De var aldrig snälla mot mig, jag kan intr stå upp mot dem".

"Jag kan stå upp mot dem. Kom nu"

Mona såg ut att vilja kräkas, men hon tog hans hand och gick ut. Hennes föräldrar var kvar där ute. Mona liknade sin mor väldigt mycket, de hade samma ansikte, men samma bruna hår som sin far.

Niel log. "Vi går förbi dem bara..." mumlade han åt Mona.