wolfy & rollspelare prs

Innan han hunnit fram till dörren hade Cleo skyndat sig ikapp honom. Han log lite mot hennes läppar då hon tackade honom. Klart att han ställde upp för henne. Det var det minsta han kunde göra. Det här var nog inte vad hon förväntat sig men han hoppades att hon inte skulle tycka alltför illa om att stanna här en dag eller två. ”Du får sova hos mig också om du vill,” upplyste han henne, ”jag tänkte bara att du kanske ville vara ifred en stund.”

Cleo log svagt och la huvudet på sned lite innan hon sken upp. Hon nickade lite innan hon rynkade på pannan.
"Är det okej med din familj då? Dom kanske vill att vi sover i olika rum?" frågade hon och rodnade svagt av vad hans föräldrar kanske skulle tro. "Och är du säker på att du vill att jag sover hos dig? Det kändes inte riktigt som att du ville..." sade hon ärligt och kliade sig på armen.

”De bryr sig inte om i vilket rum du sover i, min mamma var orolig för dig och hon har inte ens träffat dig än.” Han kramade om hennes axlar, såg förbryllad ut då hon frågade om han faktiskt ville att hon skulle sova hos honom. Hade han gett henne intrycket om att så inte var fallet?
”Snälla vännen, det är väl klart att jag vill att du sover vid min sida. Vad jag tänkte på var att du kanske inte känner dig trygg.”

Cleo rodnade svagt av skam då hon totalt hade missbedömt allt. Hon nickade lite och lutade pannan mot hans bröstkorg.
"Jag är väl alltid trygg med dig? Du sa ju att du aldrig skulle låta något hända mig." sade hon och log lite för sig själv. Hon gillade den tanken, av att han skulle ta hand om henne. "Jag ska bara klä på mig sen vill jag träffa din mamma och säga tack." sade hon och tittade upp på honom.

”Det stämmer. Men jag kan ju inte anta att du litar på mig bara för det.” Han kysste henne på pannan innan han lämnade henne ifred. Lavinia stod fortfarande kvar på samma plats och såg nyfiken ut. Han uppdaterade henne om sin synvinkel av kvällens händelse. De skulle behöva klura ut hur de skulle gå till väga med Ben. Han hade ju lovat Cleo att Ben inte skulle dödas och han hoppades innerligt att han inte skulle behöva bryta sitt löfte.

Cleo tog snabbt på sig det som passade. Det fick bli ett par mörka jeans och en enkel tröja. Hon satte upp sitt blöta hår innan hon gick ut, hon blev en aning förvånad av att se Jonathans mamma stå där och kände hur nervositeten steg till max. Hon funderade nästan på att gå in igen och stänga dörren men tvingade sig själv att gå ut från rummet helt. Hon log försiktigt och sträckte fram sin hand.
"H-Hej... Jag är, uhm, Cleo." sade hon försiktigt och granskade hans mamma. Hon var enormt fin och makten strålade nästan från henne, vilket skrämde Cleo mest.

Lavinia sken upp i ett soligt, varmt leende och sträckte ut sina armar mot Cleo samtidigt som hon önskade henne välkommen. Hon gavflickan en försiktig kram innan hon lutade sig bakåt för att ta sig en ordentlig titt.
”Jag var lite osäker på om kläderna skulle passa men de sitter ju perfekt på dig,” strålade hon och slog ihop händerna innan hon blev mer allvarlig, ”det var tråkigt att höra om din bror. Du är välkommen att stanna hur länge som helst.”

Cleo rodnade skamset då hans mamma förväntat sig en kram och hon, så stel som hon var, försökt skaka hand. Hon log svagt och nickade lite samtidigt som hon tittade mot kläderna.
"Ehm, ja. Tack så mycket och jag stannar nog bara inatt. Jag borde ta mig hem imorgon och fixa allt så att mamma inte kommer hem och får en hjärtattack." log hon svagt, försökte stänga av sina känslor helt och verka så neutral som möjligt.

”Du är välkommen tillbaka när som helst.” Lavinia ursäktade sig då hon hörde sin man ropa på henne från nedre våningen.
”Hon kan vara lite framfusig,” sa Jonathan med en ursäktande min, syftade på kramen hans mamma gett Cleo utan någon förvarning. ”Kommer din mamma hem i morgon?” ville han veta. Om så inte var fallet tyckte han inte att hon skulle stressa med att åka tillbaka hem.

Cleo log svagt mot hans mamma innan hon vände sig mot Jonathan igen. Hon skakade på huvudet, hon gillade hans mamma.
"Nej, jag gillade det. Det kändes skönt, min mamma är ganska kylig av sig så det blev skönt som omväxling." log hon och kysste mjukt hans kind. Hon skakade sedan på huvudet, hennes mamma skulle vara borta i några dagar till. "Jag vill bara få ordning på allt..."