[PRIVAT] Youtuber

Dan tittade fascinerat på bilden. Han hade visserligen haft ett par vaga fantasier om hennes föräldrar, men utöver det hade han faktiskt inte tänkt på dem. Men nu kändes de mer verkliga än något annat. Han antog att det där var när hon flyttade från New York.
Han avbröt sina tankar när han hörde hur ledsen hon faktiskt lät. Hade det hänt något?
"Var inte ledsen", sade han i ett försök att trösta och lade armen om henne. "Var inte ledsen, kom igen, det är okej. Snälla, var inte ledsen", vädjade han.

Cass såg upp på Dan och lade armarna runt hans bröstkorg. Hennes ansikte borrade sig in i hans tröja. Herregud, skärp dig Cass! Du är 22, du ska inte gråta!
"Det är okej, jag ska inte gråta" snyftade hon och drog sig tillbaka. "Men tack ändå, för att du bryr dig. Men vi kanske borde göra något annat än att titta på fotorna om det ska få mig att börja gråta".
Cass' händer letade sig ner till Dans igen. Hon trodde aldrig att det skulle bli något seriöst av de två, men det verkar som om hon hade fel. Ibland undrar hon om Phil gjorde det med meningen när han bjöd upp henne till deras lägenhet.

Dan hade gärna velat se fler foton, men det gjorde uppenbarligen Cass obekväm. Så han nickade tyst och pussade henne på pannan.
"Vad finns det mer att se här då?" frågade han nyfiket. Av det han hittills hade sett, vilket inte var särskilt mycket, tyckte han om allt med lägenheten. Så då borde väl resten gå lika bra, tänkte han.

Cass funderade en stund. Hon hade inte fruktansvärt mycket i lägenheten. Hennes lägenhet bestod utav ett sovrum, ett kök, ett badrum och ett vardagsrum, men ändå så ägde hon nästan ingenting.
"Jo, jag har inte så mycket. Det är inte ofta jag är här faktiskt. Jag köpte bara lägenheten för att ha någonstans att bo när jag pluggade. Så det mesta jag har är väl gamla musik och teater historieböcker om det är något som interesserar dig" sade hon och drog sina smala fingrar genom sitt blåa hår.

(OMG. shit. Jag har inte skrivit på evigheter! Förlåtförlåtförlåt, jag lovar att jag ska bättra mig x( )

Dans blick började genast flacka omkring i rummet, men han insåg sedan vad han gjorde och sänkte generat blicken i golvet. Det faktum att han gillade teater var ingen hemlighet, men att han var så intresserad att han skulle kunna läsa böcker om det var lite av en hemlighet. Fast nu var det kanske tid att berätta det för någon. "Det intresserar mig ganska mycket", skrattade han. "När jag var liten ville jag bli skådespelare. Fast det blev det inget av."

(Oroa dig inte för det, det är okej xD)

Cass såg förvånat på honom.
"På riktigt? Du verkar inte som den typen som skulle vilja bli skådespelare, jag hade gissat mer på civilingenjör eller mäklare" skrattade hon.
Hon lyfte försiktigt upp Dans blick och såg djupt in i hans ögon.
"Men jag tycker att valet att börja med youtube var det bästa i hela ditt liv, och att du valde att bo med Phil. Tänk om du inte hade gjort det. Kanske jag skulle ha stått här med någon annan än dig" fortsatte hon. "Förstår du hur olycklig jag skulle varit då?"

"Civilingenjör? Mäklare?" skrattade Dan. "Nja, inte direkt."
Han fortsatte titta ner i golvet en stund, tills han kände hur Cass sökte ögonkontakt och tittade upp. Han log stilla åt hennes ord och lade armarna om hennes midja, för att sedan dra in henne i en varm kram.
"Nog för att jag inte vet hur ditt liv såg ut för två dagar sedan, men jag lovar dig att allt är bra nu", sade han i ett försök att trösta henne. Han ville inte att hon skulle vara ledsen.

"För två dagar sedan var jag tvungen att stå ut med Phil nere vid butiken" skrattade Cass.
Hon ställde sig på tå för att nå upp till Dans läppar, där hon sedan placerade sina egna.
"Men låt oss hitta på något" mumlade hon mot hans läppar.

"Vad tänker du på då?" frågade Dan och ett leende sprack upp i hans ansikte. Det kändes bra att hon inte var allt för ledsen. Han hoppades att hon inte alltid blev sådär ledsen varje gång hon gick hem, för det hade inte varit speciellt praktiskt.

Cass ryckte på axlarna.
"Jag vet inte, det finns inte så mycket att göra här om jag ska vara ärlig. Vädret är ju inte perfekt och det börjar nog regna snart" sade hon och såg snabbt ut genom fönstret. "Vi skulle bara kunna sitta och mysa om det är något som intresserar dig".