D.A:s rollspel

Jag ler mot Joe. Tack, tack för att ni stöttar mig fast jag måste kännas jobbig, säger jag och ler.

Jag ler. Nu är det dags. Jag är inte det minsta nervös. Jag är bara arg...
- Nu måste vi skynda oss innan madam Pomfrey hittar mig och Miu. Hon är nog värre än en ilsken svartalf, säger jag och ler.

Jag ler tillbaks "nej du är inte jobbig, om det är någon som är jobbig så är det min mugglar granne" sa jag med ett skratt.

"Nej precis, du är inte alls jobbig!"

Jag nickar osäkert. Men...Hur kommer man in i vidbehovrummet? Vad är det rummet? Säger jag förvirrat. Och var ärliga! Jag är van vid folk som ogillar mig! Folk undviker mej!!!

"Det visar säg när man behöver det mest och i det så finns vad man behöver" sa jag halv osäkert.

Jag suckar. Hermione du vet väl...

"Vad vet hon?" Frågade jag nyfiket.

Vart och hur vi ska komma in i vidbehovrummet. Hoppas jag, lägger jag snabbt till.

"Annars så kan vi hitta det med hjälp av lite envishet!" Sa jag glatt.