Tredje Världskriget

Nike kom in efter ett tag, hon var hungrig vilket inte var en ovanlig känsla men det var längesedan hon känt den. Hon hade inte ätit på hela dagen igår, bara frukost och då fick hon knappt i sig något. Hon tog sig till matsalen och gjorde som Akhiti lärt henne, hon var inte där.
Sedan tog hon sig till deras rum och log ömt åt den sovande Akhiti något hon inte skulle visa om flickan var vaken.

Akhiti hörde ett svagt ljud men hon kunde inte tänka klart. Hennes tankar var trötta och hela hon var aningen öm. Hon vred sig under de vita lakanen och mumlade i sitt halvt sovande läge. Dät lät något i stil med:
"Kommer, nöten, nickkkkka...?"
Sedan föll hon i djup sömn.

"Troligen" svarar Nike på detta fina ytterst kloka som Akhiti far ur sig. Hon visste inte vad hon skulle göra. Hon ville inte gå ut till de andra, sociala sammanhang var hon inte bra på, inte utan Akhiti och hon som. Men hon kunde bara inte vara här heller.

Akhiti sov länge den dagen. Ungefär vid solnedgången vaknade hon.
Hon öppnade långsamt ögonen och kollade upp i taket.
Hon visste inte vad klockan var eller vad som skulle göras nu men inget av det orkade hon räkna ut.
"Niiiiike?" Frågar hon sömnigt. "Ä' ru där?"

"Mmm." sa Nike frånvarande till svar på Akhiti. Hon hade lånat en av hennes böcker och sakta och men säkert läst igenom. Det gick inte hur bra som helst, det var evigheter sedan hon lärt sig att läsa. Hon hade inte tränat på det, inte haft den tiden.

Akhiti var inte helt vaken än så hon lät lite groggig.
"Vaaa göö 'ru?"" Fårgade hon och vred sig så hennes blick landade på Nikes säng. Hennes blåa ögon sklle knna beskivas som is som nyss smält och hennes hår låg perfekt på sin plats, helt rakt.

Nike ser upp och möter hennes blick, hennes ögon var vackra mer kunde hon inte erkänna.
"Mår du bra?" frågar Nike tveksamt och nickar mot boken.
"Försöker läsa." sa hon som svar och flinade lätt.
"Men det går inte så bra." sa hon bara och la huvudet mot kudden.

Akhiti nickar lätt.
"Den boken e bra, meh jah gillar intee slute!" Säger hon och rullar ner på golvet. Från platsen hon hamnar på blundar hon igen och sträcker på armarna.

"Är du säker på att du mår bra?" säger Nike nu med rynkad panna och slår igen boken och kommer på fötter för att studera henne. Hon betedde sig konstigt, talade konstigt.

Akhiti såg storögt på flickan ovan henne.
"Jah mårå' bara fint..." Säger hon och försöker ställa sig upp, men ramlar istället ner igen då hon inte hittar något att ta tag i.
"Jah stannar 'å här e 'tag!" Säger hon odå hon hamnar på golvet igen.