World War 2 (Privat rollspel)

"Sen en av grannungarna drog in och försökte stjäla mina grejer." Svarar Joseph barnsligt argt med armarna i kors och blängande ut genom fönstret.

Alex skrattar.

"Sedan ska man kanske låsa också, men det tar för lång tid." Svarar en väldigt fundersam Joseph.

"Du är hopplös" säger Alex.
"Sätt dig så vi kan ta hand om din fot" säger Aily.

Joseph lyder henne och sätter sig på köksbänken.

Aila tar hand om foten.

Joseph ser på sin skumt spjälade fot och försöker komma på ett sätt att undkomma det kliande bandaget som Aila vill lägga på. MEN Aila ger hoom ingen chans, som om hon visste var han tänkt så håller hon kvar foten när hon bandagerar om och sedan reser hon sig när hon är klar.
"Så." Säger hon.

Alex ser förvånat på när modern sjunker ner på en stol och begraver ansiktet i händerna.

Joseph betraktar henne med en aning skuld i blicken, även om det inte är hans fel alls.

Alex går fram till sin mor men hon viftar bort honom.
"Jag är okej!"