Je t'aime - We Will Forget (MD) - PG13

Åh, det här var nog mitt favoritkapitel hittills!

Gillade att det var lite lagom awkward för Leevi när hon märkte att Remus spanade in henne.

"Vem skulle ta de snälla Hufflepuffarna för hårda festare?" Så klockrent!

Lily, vi vet att du aldrig hade någon chans att stå emot James! Och hon vet nog att det inte bara berodde på att hon hade druckit. Tiffany och Olivers vad var en passande detalj!

Stackars Leevi. Isabelle, kan du inte bara hoppa utför ett stup? Haha, nej, så elak är jag inte (eller?) xD Aw, Sirius, du har ett hjärta av guld trots att du inte alltid visar det! ♥

Massa bra! Fortsätt i den stilen!

Tack allihopa så mycket för kommentarerna!♥3 har haft mycket för mig, där till orsaken att jag inte fått ut ett kapitel på allt för länge. Förlåt för det! Men jobbar på kapitlet hela tiden, ska försöka få ut det under den här veckan det blir Alla hjärtans dag, så all sorts drama på kommande

Det är lugnt, vi är nog alla medvetna om att ditt liv inte bara kretsar kring den här storyn.

ahhhh ♥

Jag ÄLSKAR denna ff!!!!

Hejsan på er alla! Hoppas ni inte hade gett upp hoppet, för jag är äntligen klar med ett nytt kapitel. Det är extra långt som kompensation, hoppas ni gillar det.
Det blir text ur många karaktärers synvinklar, så berätta gärna vilken var er favorit, så kan jag skriva mer ur den karaktärens point of view ^^

___________________________________________

Kapitel 14. Alla Hjärtans dag

Leevi hade aldrig upplevt en värre huvudvärk. Medan hon funderade om hon borde öppna ögonen och stiga upp försökte hon återkalla gårdagens händelser. Anna och Justin, eldwhiskeyn, Den tjocka damen, Isabelle och Sirius, Isabelle... Sirius! Leevi slog upp ögonen och såg sig om. Hon satte sig upp, och det var tur att hon var ensam, för den plötsliga rörelsen fick det att vända om i magen och Leevi var tvungen att mycket oattraktivt springa till toaletten.
Hon kunde inte hjälpa en djup suck då hon kom tillbaka till sovsalen. Minnen av Sirius som burit upp henne till sovsalen återvände, och hon insåg med förfäran att han burit upp henne till pojkarnas sovsal. En djup rodnad spred sig över Leevis kinder och hon plockade kvickt upp sina skor innan hon rusade över till flickornas sovsal.
Hon hade tydligen sovit väldigt sent, för även där var det tomt. Bredvid Lilys säng fanns högen med presenter, men sängarna hade blivit bäddade och klänningarna hade förts bort för att tvättas. Leevi drog av sig sin klänning och gick till badrummet. Hon grimaserade vid synen av sitt förstörda smink och råddiga hår, och hoppade snabbt in i duschen. Leevi undrade en stund om hon skulle kunna stanna där resten av dagen för att slippa skammen, men steg slutligen ut ur duschen med en suck.
Huvudvärken hade lättat, men trots det var hon inte säker på om hon skulle kunna äta något, så efter att ha klätt på sig tog hon sin historiabok och satte sig i uppehållsrummet.
Husalferna hade varit flitiga under natten, för det fanns inga spår av festen längre med undantag för den stora buketten liljor. Flera elever satt och studerade, men en snabb blick på klockan bekräftade att det var middagstid. Himlen utanför var mörk och bådade åska.
Leevi försökte ignorera de blickar hon fick och lyfte boken för att kunna gömma sig bakom den, och varje gång porträttat öppnades hoppades hon att det inte var någon av hennes vänner. Det var dock ett befängt hopp, och en kvart senare satte sig Anna och Lily bredvid sin vän.
”Hur mår du?” frågade Lily mjukt, och Leevi stängde boken.
”Bra. Jag svär att jag aldrig har druckit så där mycket förr”, sade hon snabbt, och hennes skamsna min fick Anna att skratta.
”Det är lugnt. Jag för min del mår strålande.” Hon sträckte på sig och log brett. Leevi påverkades av hennes goda humör och log.
”Så allt gick bra igår?”
”Bättre än bra”, svarade Anna och flinade sedan, ”speciellt James har gått på moln i dag.” Leevi vände instiktivt blicken mot Lily, som rodnade lätt.
”Vi ska gå ut. Nästa Hogsmeade utflykt.” Leevi lyfte förvånat på ögonbrynen åt hennes tonfall. Lily lät varken irriterad eller ångerfull, utan verkade faktiskt se fram i mot dejten.
”Så, vad hände?” frågade Anna slutligen uppmanande, och Leevi rodnade.
”Vad menar du?”
”Med Sirius. Han berättade att du hade somnat i hans säng, och Isabelle var ursinnig.”
”Inget. Tror jag. Han bar mig upp och...” Leevi masserade förläget sina tinningar. ”Jag minns faktiskt inte.”
”De är inte ihop längre, Sirius och Isabelle.” Lily granskade Leevi noga, och hon ansträngde sig för att inte visa hur nöjd hon blev av nyheten.
”Mitt i Stora salen”, flinade Anna. ”Isabelle rusade ut och har gömt sig på toaletten i andra våningen.” Hon verkade glädjas åt tanken, men Leevi försökte se medtagande ut.
”Hur som helst, jag måste till biblioteket. Följer ni med?” Lily reste sig och såg frågande på dem. Anna nickade, men Leevi skakade på huvudet.
”Jag tror jag stannar här.” De två andra nickade och lovade att de skulle komma tillbaka så de hann talas vid innan de måste gå och lägga sig.
Leevi hann dock inte läsa mer än någon timme innan hon åter blev avbruten. Den här gången var det James och Sirius, och Leevi samlade sig. Hon kunde dock inte hjälpa rodnaden då hon mötte Sirius roade blick.
”Tack för allt du gjorde i går”, sade hon med vad hon hoppades var en neutral ton. Han nickade och viftade nonchalant med handen.
”Det var inget.”
”Sirius, räddaren i nöden!” utbrast James pompöst och fick de två andra att skratta. Sirius slog till honom på axeln, och Leevi andades lättat ut.
”Jag hörde att det gick bra med Lily?” sade hon undrande för att styra bort konversationen från henne. James flinade brett.
”Jag visste väl att hon inte skulle kunna stå i mot mitt charm för alltid.” Leevi mötte Sirius roade blick och himlade med ögonen. James skulle få anstränga sig för att inte dejten skulle sluta i en katastrof.

Leevi lämnade slottet tillsammans med Lily och Anna. Alla hjärtans dag var klar men kylig, och de hade alla tjocka jackor på sig. Leevi hade trängt händerna djupt i fickorna på sin röda rock och ångrade redan efter några minuter att hon inte hade tagit vantar på sig.
”Justin skulle köpa godis tillsammans med Seth först, så jag ska träffa honom i Godisbaronen”, berättade Anna upprymt. Hon hade varit obändig då hon krävt att Justin tog med henne till Madam Puddifoots konditori den dagen, och han hade slutligen gett med sig.
”Tänker ni vara länge i Hogsmeade?” undrade Lily tankspritt. Även hon hade sin dejt med James att se framimot. Hon hade flera gånger frågat Leevi om det var absolut säkert att hon klarade sig, men Leevi hade med ett leende bedyrat att hon inte hade något i mot att vara ensam på Alla hjärtans dag.
”Nej, jag tror inte det”, svarade Anna med ett brett leende. ”Vi vill gärna hinna ha sovsalen för oss själva innan alla kommer tillbaka.” Leevi skakade roat på huvudet.
De talade inte mycket mer innan de kom till Hogsmeade, och Anna gav sig full av förväntan till Godsibaronen. Lily skulle möta James i Zonkos, och Leevi gjorde henne sällskap. Det var fullt inne på Zonkos. Leevi hade inte besökt den färgglada affären under hennes förra utflykt till Hogsmeade, och hon såg sig nu nyfiket omkring.
De hittade James i sällskap av Sirius längst bak i butiken, intill en hylla med lådor i olika storlekar. De vägde ett av dem i handen och talade tyst med varandra.
”Vad planerar ni nu då?” hälsade Lily misstänksamt, och Leevi himlade med ögonen. Pojkarna ryckte till och James gömde lådan bakom sin rygg medan ett oskyldigt leende spred sig på hans läppar.
”Evans! Hej.” Lilys ögon smalnade, och Leevi skuffade lätt till henne. Lily kastade en snabb blick på sin väninna och hennes ansiktsuttryck mjuknade.
”Är du redo?” undrade hon vänligare och James slappnade märkbart av. Han nickade och gav lådan obemärkt åt Sirius, som flinade brett.
”Klarar du dig nu säkert?” frågade Lily tyst och kramade om Leevi. Leevi nickade och log uppmuntrande.
”Jaa jaa, ha det så roligt”, sade hon uppmuntrande. Lily nickade och följde sedan efter James ut ur affären. Leevi vände sig till Sirius och såg nyfiket på lådan han tankspritt balanserade i ena handen.
”Vad är det ni planerar?” frågade hon nyfiket och försökte snappa åt sig lådan, men Sirius lyfte den utom räckhåll och skakade lekfullt förebrående på huvudet.
”Hemligheter, hemligheter, Lev”, sade han och lade lådan på en hylla för högt upp för Leevi att nå. ”Vad har du för planer för dagen?”
”Inga”, svarade Leevi och ryckte på axlarna. ”Tänkte se det av Hogsmeade jag missade förra gången. Remus vägrade visa mig Den spökande stugan, och så har jag ju inte varit här förr.”
”Du har tur. Jag är ledig tills middag, och jag vet allt om den här butiken”, sade Sirius och blinkade med ögat. ”Du skulle inte kunna få en bättre guide till Zonkos.” Leevi skrattade lätt och nickade.
”Som du vill. Visa mig allt.”
Sirius var verkligen underhållande då han berättade om apparaterna och tingen som radats upp på hyllorna. Han hade använt alla av dem minst en gång, och Leevi lyssnade intresserat på berättelser om hyss marodörerna utfört med hjälp av Zonkos utbud.
Då de gått igenom hela affären väntade Leevi vid dörren medan Sirius gick för att köpa lådan han och James granskat. De steg ut i solskenet och Leevi drog jackan tätare omkring sig. Sirius erbjöd sig att göra sällskap till Spökande stugan, så de började tillsammans gå mot stadens utkant.
”Hur kommer det sig att du inte har en dejt i dag?” undrade Leevi så lättsamt som hon förmådde.
”Jag tar aldrig ut en flicka på Alla hjärtans dag. ”Det betyder för mycket för dem”, förklarade han vid Leevis frågande blick. Hon tänkte på detta en stund och fortsatte sedan.
”Vem är det du skulle träffa vid middagen?”
”Remus och Peter. Peter har problem med trollformelläran, så Remus hjälpar honom med det i dag.” Leevi nickade och vände sedan uppmärksamheten till det skrangliga rucklet hon kunde skymta på en kulle längre bort. Ett staket korsade vägen de gått på och hindrade dem från att fortsätta längre.
”Är det sant att det spökar där?” undrade Leevi och kisade mot stugan. Hon hann inte se Sirius roade min innan han svarade.
”Visst. Fullt med ilskna vålnader. Vill du gå närmare?” Leevi såg tvivlande på honom.
”Jag tror inte att vi borde...” Sirius hoppade dock vigt över staketet och räckte fram handen för att hjälpa henne över. Leevi skrattade upprymt och ignorerade handen då hon klättrade över. Om han skulle göra det tänkte hon inte bli bakom.
Stugan blev mer skrämmande ju närmare de kom. Väggarna lutade och taket hade rasat på vissa ställen. Fönstren hade spikats fast såväl som dörren. Sirius gick före till andra sidan av huset, där en lucka ledde till källaren. Tunga kättingar hade virats om låset, men Sirius drog fram trollstaven och fick dem att slingra sig undan.
Leevi tvekade då han öppnade luckan, men följde pojken sedan in i mörkret. Även hon drog fram sin trollstav och tände den med en flyktig tanke. Då de gick neråt kände hon hjärtat bulta våldsamt mot bröstkorgen, men Leevi påminde sig om att hon var en Gryffindor.
Sirius gick orädd genom källaren och till ett par skranglinga trappor som ledde upp till stugan. Leevi såg sig chockat omkring. De få möbler som fanns i huset hade slagits sönder, och tapeterna vanpryddes av djupa skärsår. Då de gick upp till sovrummet var Leevi ganska säker på att hon såg stänk av torkat blod på golvet.
”Vad har hänt här?” viskade hon andlöst och höll trollstaven högt för att lysa upp rummet. Sirius lät fingrarna glida över de trasiga lakanen med ett roat leende på läpparna.
”Vålnader som sagt.” Leevi tvivlade starkt på att någon vålnad kunnat åstadkomma förödelsen i stugan, men hon sade inget mer om det.
”Kom så går vi, det här är nog det minst romnatiska någon gjort på en Alla hjärtans dag.” Sirius skrattade och såg roat på henne, men gick lydigt till trapporna. Leevi följde efter honom med en sista blick bakåt.
Halvvägs nerför trapporna slog hon dock foten i en spretande spik och föll med ett lätt skrik framåt. Hon slog i mot Sirius, som börjat svänga sig för att se vad som stod på, och tillsammans tumlade de nerför trapporna och slog mot golvet. Leevis fall mjukades av Sirius, men luften slogs ur hans lungor då hans rygg slog mot golvet.
”Är allt bra?” frågade Leevi andtrutet och försökte resa sig. Sirius nickade och ett skratt undslapp hans läppar.
”Inte ens på dagen klarar jag mig hårifrån oskadd”, sade han och tog tag i Leevis hand så hon kunde dra upp honom. ”Glöm det”, fortsatte han snabbt innan Leevi hann fråga något, och slog undan damm från sina byxor. ”Kom så går vi.”
Leevi följde tyst efter honom genom källaren och ut i den kalla vintersolen. Hon tänkte på hans ord då de började gå tillbaka mot Hogsmeade och försökte gömma sin förbryllning. Hade han varit där förr? Om nätterna?
Hon glömde dock bort sina tankar då de var tillbaka bland Hogsmeades hemtrevliga hus. Hon hade börjat frysa, och Sirius märkte det då hennes tänder började skallra.
”Ska vi gå till Tre Kvastar?” undrade han varmt och Leevi nickade tacksamt.

*

Anna och Justin steg in på Madam Puddifoots konditori; den andra upprymd, den andra med ett lätt panikartat ansiktsuttryck. Allt var dekorerat i ljusrött: girlanger hängde vid fönstren, keruber flög under taket och röda rosor stod i vaser runt hela rummet. Flera par hade redan hittat till konditoriet, och de satt i de privata båsen, antingen med varma koppar choklad i händerna, eller med kopparna bortglömda för mer intressanta aktiviteter.
Anna satte sig i ett av båsen medan Justin beställde vid disken. Han återvände med två jåttelika koppar choklad och två bitar hallontårta skurna i hjärtform. Anna tog med ett tack sin kopp och såg ner på miniatyrchokladgrodorna, som simmade runt i drycken eller hoppade på de hjärtformade, ljusröda bladen som flöt på ytan.
”Har du varit här förr?” undrade hon och tog en uppskattande klunk av den värmande drycken. Justin skakade på huvudet och tog av sig sin gråa jacka. De satt nära varann, Justin med sin arm om Annas axlar.
”Jag har aldrig haft någon att komma hit med”, svarade han och fick Anna att kämpa med en stigande rodnad. Hon förstod inte hur han alltid kunde få henne att bli lika röd som prydnaderna i konditoriet.
De talade om quidditchmatchen följande veckoslut, då Slytherin skulle möta Ravenclaw. Två veckor senare spelade Gryffindor mot Hufflepuff, en match som både Justin och Anna såg framimot. Anna gladdes åt det smidiga samtalet, som endast avbröts av kyssar. Då de tömt sina andra koppar kände hon sig dock redo för något mer än konversation och prydliga pussar, och föreslog därför att de skulle återvända till Hogwarts.
Justin höll upp Annas jacka för henne att trä den på sig, och drog sedan på sig sin. De lämnade Madam Puddifoots, men knappt hade dörren hunnit slå fast då Justin stannade och grvde i sina fickor.
”Jag tror jag tappade min plånbok, vänta här.” Med de orden vände han om och försvann in på konditoriet. Anna trampade på stället för att hålla sig varm och hennes blick fastnade på en flicka med lockigt, ljusbrunt hår som stod och stirrade på Anna med avsky i blicken.
Anna vände sig mot konditoriet för att följa efter Justin, besvärade av flickans ihärdiga blick, men stannade upp då flickan tog till orda.
”Lämna Justin i fred.” Anna såg med förnyat intresse på flickan och kände nu igen henne. Det var flickan som det ryktats ha varit ihop med Justin.
”Julia, eller hur?” Flickan nickade inte, men Anna var säker på att hon hade rätt. ”Vi är ihop nu, han är lycklig med mig.” Julia darrade till, men om det var av kyla eller ilska kunde Anna inte avgöra.
”Han var lycklig med mig, tills du stal honom från mig!” Plötsligt hade Julia en trollstav i handen, men Anna var inte sen med att dra fram sin.
Julias ögon flammade av ilsken avundsjuka, och hennes röst var gäll då hon ropade ut ”lamslå!” Anna var ett år äldre, och hon värjde förhäxningen enkelt. Julia försökte igen, och Anna kände sin ilska blossa upp. Hon fräste en förhäxning, som träffade Julia i bröstet och fick henne att ta två steg bakåt på grund av dess kraft.
Julia öppnade munnen, men ändast ett förfärat skrik undslapp hennes läppar då hon lyfte sina händerna för att gömma sitt ansikte. Stora bölder slog ut på hennes kinder, och flickan började snyfta okontrollerat.
Anna suckade irriterat, för Justin valde det ögonblicket för att stiga ut ur Madam Puddifoots. Hans blick for från Annas trollstav till Julias försök att gömma sitt ansikte, och då han gick mot flickan gav han Anna en blick som fick henne att fastna där hon stod.
Justin talade tyst åt Julia och fick henne att sänka sina händer tillräckligt för att han skulle se hennes ansikte.
”Jag måste föra henne till sjukhusflygeln”, sade Justin bestämt och vände sig mot Anna.
”Men vi skulle ju...” var det enda Anna fick fram. Justin var arg, och Anna ångrade redan sitt impulsiva beteende.
”Glöm det för i dag”, svarade Justin och började leda bort Julia upp mot Hogwarts. Anna såg efter dem och såg dystert ner på sin trollstav.
”Vi ställde till det igen”, mumlade hon och lade undan staven, innan hon modfällt började ströva i Justins och Julias fotspår.

*

Det var redan fullt på Tre Kvastar då James och Lily steg in i puben. Lily föreslog att de skulle gå någon annastans, men James viftade undan hennes föreslag och gick till båsen han och de andra marodörerna brukade uppta. Det satt tre yngre elever där, men de hoppade skrämt upp då James morrade några välvalda ord åt dem. Han kunde känna Lilys ogillande blick i nacken, men trots den satte hon sig i båset.
”Vad ska du ha? Jag betalar”, sade James då Rosmerta kom fram till dem.
”En honungsöl tack.”
”För mig med. Går allt bra, Rosmerta?”
”Bråttom, bråttom”, svarade Rosmerta och skrattade högt. ”Var har du dina vänner i dag?” James log roat. Sirius charm hade verkligen inga gränser.
”Uppe på slottet, men Sirius kanske tittar in vid något tillfälle.” Rosmerta nickade leende och svassade iväg för att hämta deras beställningar.

James kände sig obegränsat lättad då de steg upp för att ge sig av. Han hade inte förstört dejten på något sätt; Lily såg nöjd ut, och hon hade till och med skrattat åt hans skämt några gånger! James hjälpte Lily med jackan och undgick inte att märka den roade glimten i hennes gröna ögon.
Hon vände sig om och knäppte fast jackan utan att släppa honom med blicken. James kände sin puls kvickna så som den bara gjorde då Lily Evans såg på honom, och rätade till hennes krage.
”Tack för allt James. Jag hade det väldigt trevligt”, sade hon mjukt.
”Jag med”, svarade James andlöst, och tog chansen att luta sig neråt för att kyssa henne. Till hans förvåning ryggade Lily inte undan, utan särade på sina mjuka läppar då de träffade hans. James lade armarna om hennes midja och drog henne närmare sig själv. Han var vagt medveten om det fåniga flinet som prydde hans läppar mellan kyssarna, men för första gången i sitt liv brydde sig James Potter inte ifall han gjorde sig till åtlöje.
”Kanske vi borde återvända till slottet?” viskade Lily mellan kyssarna, och James nickade. Men då han lyfte blicken fick han syn på den person han allra minst velat träffa. Snapes min var en blandning av ursinne, förvåning och avsky. Lily vände sig om för att se vad det var som hade fångat James uppmärksamhet, och även hennes leende föll vid åsynen av den taniga, mörkhåriga Slytherinaren.
”Stirra på bara Snorgärsen. Närmare än det kommer du aldrig att komma en kyss”, sade James hånfullt. Han kunde känna Lily stelna i hans grepp, men han ignorerade henne. Åsynen av Snape fick avsky att överta kontrollen av vad han släppte ur sin mun. James kunde helt enkelt inte hindra sig själv.
”Hon försöker ju dra sig loss Potter. Du måste ha varit dålig”, fnös Snape.
”Det är nog bara åsynen av ditt flottiga hår som tvingar henne att springa till toaletten för att spy”, svarade James ilsket.
”James!” utbrast Lily och slet sig loss ur hans grepp. ”Nu får det räcka.” Hon såg ursinnigt på James och Snape, och båda drog sig förbluffat undan från varandra. James insåg att han förstört sina chanser att någonsin lyckas få ut Lily igen, och smaken av förlusten var bitter på tungan.
”Det tycker jag också. Gå nu för fan och tvätta ditt hår Snorgärsen.”
Det såg ut som om Lilys ögon skulle trilla ur sina hålor, så ursinnigt stirrade hon på James. Innan hon hann säga något öppnades dock dörren till Tre Kvastar och Leevi, åtföljd av Sirius steg in. Deras leenden stelnade då de tog in situationen framför dem.
”Tack gode Merlin! Kom så går vi Leevi”, utropade Lily och gick fram till sin väninna, trädde sin arm om hennes och drog ut fransyskan ur byggnaden. James mötte Sirius blick. Hans vän var tydligen på strålande humör, och som en sann Gryffindor var han obändigt lojal mot sin bästa vän. Sirius tog fram sin trollstav och rullade den nonchalant mellan fingrarna medan han blockerade dörrren, som Snape just vänt sig mot.
”På väg någonstans, Snorgärsen?”

*

Leevi behövde inte fråga vad som hänt, uppsättningen var tydlig. Lily mumlade ilsket för sig själv medan de gick mot Hogwarts och Leevi höll blicken på slottet i hopp om att de snabbt skulle komma fram. Hon fick syn på en bekant figur längre fram.
”Anna!”, ropade hon och hoppades att hon hade haft en bättre dag. Anna stannade för att vänta in dem, och hennes min krossade Leevis förhoppningar. Anna bet sig dystert i läppen och föll in bredvid dem utan några förklaringar.
Medan Leevi gick mellan den ilskan Lily och surmulna Anna kunde hon inte hjälpa leendet som ryckte i hennes mungipor. Trots allt hade hon haft en perfekt Alla hjärtans dag.

Ny läsare, shit vilka långa och bra kapitel!

Jättebra ♥

i love, love, love it!

Jätte bra! Älskar långa kapitel!! Mer