Privat rollspel!

"Färjan kommer om bara 10 minuter ungefär." Säger María som hittat en slags tidtabell. Hon bryter sitt ben med ett knäckande ljud igen och hon kan se att Derek inte tycker om ljudet.

(haha egentligen kan vi ju inte ta en färja från Rumänien eftersom det ligger mitt i kontinenten )

Alison såg på María när det knäckte till men sa inget, hon visste att vampyrer kunde läka på det mest konstiga sätt. hon såg i stället ut över vattnet, hon hade aldrig åt båt och hon visste inte om det var säkert. vad hände om båten sjunk?

(Tyst nu, låt mig ha rätt typ plz..? :3 Jag har läst Dracula och där tar dem en färja/båt ngnstans ifrån. XD)

María känner hur benet växer ihop, igen. Det verkar ha växt ihop rätt den här gången. Det gör iallafall inte ont längre när hon tar stöd på det. Avsaknaden av smärtan får henne att le.

(haha klart du kan få ha rätt om du vill haha påpekade det bara xD)

"Kom nu" sa Derek när båten la till och Alison gick mot båten och kände hur hon mådde sämre och sämre för varje steg och hon ville bara lägga sig ner och sova bort allt men hon visste att hon inte kunde det

María följer efter de båda. Även om hon noga lystrar som den smått paranoida vampyr hon är. Hon tror inte direkt att Dracula är i närheten. Men hon tvivlar på att han inte vet att de är där.

Derek sa något till kaptenen och Alison tog tag i honom för att inte ramla omkull
"Vi har inte ens lämnat hamnen fröken" sa kaptenen och skrattade
"Hon har skelletcancer så hon kan inte gå så långt" ljög Derek och kaptenen nickade och beklagade och släppte ombord dem och de fick en hytt

María drar på munnen åt Dereks trovärdiga lögn. María säger ingenting, om hon låtsas vara stum eller döv fungerar saker mycket smidigare enligt henne. Hon brukar låtsas vara på något sätt handikappad i obekanta situationer. En dålig vana.

Derek satte Alison ner på sängen och hon la sig genast ner och slöt ögonen och med ens kom illamåendet över henne.
"Mariá vet du vart vi kan ta vägen när vi kommer till England?" frågade Derek och såg på henne.

María avbryts i sina funderingar om vilken slags handikapp hon ska ha. Kanske blind?
"London." Säger hon enkelt med en tom blick. Det ser nästan ut som att hon är blind.

"Bara vi har någon stans där vi kan gömma oss från solen" sa Derek allvarligt och såg sen på Alison "hur är det med dig?"
"Jag har mått bättre men även sämre, men det går över så oroa dig inte" sa hon lågt och försökte tränga undan illamåendet