(PM)Jag hatar din blotta existens

>.<'' Stackars Jean

I ♥ Jean

RoCO ska definitivt läggas på CAs lista över EI.


Fantastiskt kapitel. Verkligen fantastiskt!

Stackars Jean

Men super kapitel

Fina FK.
Men vad är nu EI?

På tal om CA, kan vi inte knuffa ut någon genom ett fönster?

Och dra av deras naglar! Eller det kanske är liiite väl taskigt? Eller nä, om man tänker på vad de har gjort!

^ Kör hårt! ;P
*komma på att jag själv är med på listan över folk som ska plågas*
Eh, nej! Glöm det jag sa, det är alldeles, alldeles för taskigt!
---------------------------
Jess
Jess tar ett djupt andetag där hon står bakom en marmorpelare bara några meter från den, än så länge, öppna klassrumsdörren. Det var som om ödet, och hela livet också för den delen, skrattade henne rätt upp i ansiktet. Brygder och Botanik, det enda ämne som Jess har tillsammans med Nadine. Och inte bara med Nadine, nästan alla av Nadines "vänner" kommer också att vara där. Nej, Jess tycker inte att Nadines "vänner" är värda att kallas vänner. Vänner var inte elaka, inte mot någon. Fast det förstås, Jess vet ju egentligen inte mer om vänskap än det hon har läst om i böcker.
Jess andas långsamt ut och knyter händerna. Idag skulle bli annorlunda! Idag skulle hon inte rusa iväg efter lektionen i ett misslyckat försök att komma undan från Nadine. Nej, idag skulle hon skulle hon säga "stopp" och hindra dem!

Redan när Jess med rak rygg stegar in i klassrummet börjar saker och ting att gå snett.
"Uff!" Stönar Jess svagt när något träffar henne i magen och luften går ur henne.
"Oj! Catterholt, jag ber hemskt mycket om ursäkt jag trodde... jag tänkte..." Stammar professor Fontaine en aning nervöst. "Gick det bra?" Jess svarar inte på frågan, hon hör den knappt. Hennes ögon är som fastnaglade i Nadines hånfulla blick och hon stelnar till ännu mer när Nadine vinkar svagt mot Jess och ler elakt.
Jess känner hur hennes självförtroende rinner av henne och hon försöker svälja klumpen i halsen.
"Ja, hur som helst så är det roligt att du är tillbaka igen. Vi har saknat dig", fortsätter professor Fontaine. Jess tittar skyggt ner i marken och skyndar sig att sätta sig ner bakom en bänk. Problemet är bara att stolen inte finns kvar när Jess ska sätta sig ner och hon faller med en duns ner på det slitna ekgolvet. Hon reser sig rodnande upp och drar till sig sin stol som har flyttat sig några decimeter åt höger. Hon hör hur Nadine och hennes "kompisar" fnissar längst bak och känner hur stolen rycks ur hennes händer och far iväg genom rummet. Det tar inte lång tid för Jess att inse att Depulso måste vara trollformeln som de skulle lära sig den här veckan. Med andra ord skulle hon inte få tag i någon stol på hela lektionen. Jess suckar tyst och ställer sig upp bakom sin bänk och börjar plocka fram sina saker.
"Mademoiselle Catterholt, var snäll och sätt dig ner", ber professor Fontaine.
"Helst inte", säger Jess svagt. "Jag skulle vilja stå upp idag, för jag har gjort illa mitt lår", ljuger Jess och håller tummarna för att professor Fontaine inte ska fråga ut henne närmare utan börja lektionen istället.
"Som du vill då. Idag ska alla göra ett fortväxningselexir. Instruktionerna står på tavlan så det är bara att börja!"

Med darriga händer krossar Jess sina knarltaggar och undviker att fästa blicken på något speciellt. Hon hör hur Elise låtsas få en hostattack längst bak i klassrummet och hur hon då och då smyger in ord som "fjäskande mönsterelev" och "blondinskalle". Jess låtsas som att hon inte hör och sväljer gång på gång samtidigt som hon häller i de krossade knarltaggarna i kitteln.

"Ah, ett ögonblick mademoiselle Catterholt!" Ropar professor Fontaine och Jess stannar till i dörrhålet.
"Men flytta på dej jävla blondin! Använd den hjärncell du har!" Fräser Elise och knuffar sig förbi Jess som försöker undvika att bli träffad av de onödigt aggressiva rörelserna. Resten av klassen försvinner ut ur klassrummet och Jess tittar uppmärksamt på professor Fontaine.
"Jo, jag undrar... hur mår du egentligen?" Frågar professor Fontaine en aning oroligt. "Med låret och så", lägger hon snabbt till och Jess biter sig omärkligt i läppen.
"Det är ganska bra, men jag undviker helst att sitta ner", säger Jess. Det känns som om lögnen svärtar ner henne på ett obehagligt sätt.
"Åh, okej. Hoppas att det blir bättre", säger professor Fontaine uppriktigt. "Jag finns här om du vill prata om det, bara så att du vet." Jess stelnar till, hon tycker inte om riktningen som det här samtalet håller på att gå åt.
"Okej, tack men jag tror inte att det behövs", säger hon snabbt. "Jag måste förresten gå nu, jag ligger efter med läxorna", ursäktar sig Jess och rusar ut ur klassrummet.

som sagt, bäst ♥

Superfoxymegaawsome som vanligt. Kör på i den stilen

Så himla jättebäst! Hur bär du dig åt för att skriva så bra?

Iaf, förslagen är uppskrivna på min numera ganska långa lista.
Men vad tror ni, kan vi inte vara lite snällare mot Matizze än de andra? Hon är ju trots allt värd det, eftersom hon ger oss den här fina ffen. Och så bra skriven som den är verkar inte Matizze vara en sån där känslolös person som de andra i N,R&CO. Vad tror alla andra?