Life - Lupple & Medi PRS

Hon vände på sig och log mot Gabriel.
"Ja min käraste?" Hon andades och lade armarna om honom.
"Ska jag klia din mage som en stor hund?" Viskade hon och skrattade.
"Jag mår bra om du undrar."

Gabriel la ena tassen på hennes rygg och tvingade henne närmare sig och fortsatte att nosa på henne och skakade roat på huvudet. Han ville inte bli kliad. Han ville röra vid henne. Det var helt klart ett problem som varg men han kunde ju inte direkt bli människa för då skulle hon frysa. Han stannade upp vid hennes ord och studerade hennes ansikte noga. Hon talade sanning.

Hon skrattade och kröp närmare och slöt ögonen.
"En timme till sen kan vi gå in. Huset borde då vara klart och rummen som blir till är redan möblerade tack vare magikarna." Hon log tacksamt mot dem.
"Luna är vacker."

Han nickade sakta och såg imponerat på huset? Redan möblerade? Han tittade på henne och sedan hennes ärr och försökte förmedla hans förvåning till henne. Hon kände ju när han var skadad, kanske kunde hon känna mer? Men sedan frustade han roat till och nickade. Luna ja, hon är väldigt unik.

Hon skrattade och smekte hans kind och log.
"Mina ärr värmer. Inte som at bränna utan det är varma som av kärlek." Hon smekte hans päls och suckade djupt.
"Ska vi inte sova hos dig i natt? jag är trött."

Gabriel såg på henne och insåg först nu vilken total idiot han var. Självklart skulle de ha gått hem till honom. Varför har de ens suttit här ute? Han pressade nosen mot hennes läppar och la sig sedan på magen och nickade mot sin rygg som för att visa att hon skulle klättra upp.

Hon klättrade upp på hans rygg och såg på honom medan hon log.
"Åh imorgon kan vi vara tillsammans."

Han kände hennes tyngd men han reste sig försiktigt upp på alla fyra och började gå genom skogen tills han nådde sitt hus. Det tog längre tid än vanligt, antagligen för att han gick istället för att springa. Men men, nu var de framme och han fick upp dörren och klev in som varg med henne. Stängde sedan igen dörren med bakbenet och la sig platt på mage för att släppa av henne.

Hon skrattade hur sakta han gick med henne och kliade honom bakom örat.
"Är det för att jag är havande?" Viskade hon och smekte hans lurviga kind.
"Ska jag lägga mig i din säng och du sover vid mina fötter eller ska jag ligga vid elden vid dig?"

Han nickade sakta vid hennes första fråga men när hon väl var på sina egna ben inuti hans hus så skiftade han tillbaka till människa och låste dörren om sig. "Ja du ska inte hålla på och anstränga dig eller liknande. " Sa han allvarligt och blev sedan ännu mer allvarlig. "Du ska sova i sängen Olivia. " Sa han bestämt och kramade henne lätt. "Säkert att du mår bra?" Frågade han mjukt.