De utvalda

Ethan suckade. "Vi behöver ha varmt här inne Eletha, jag ska bara fixa ved till brasan". Han drog på sig jackan, tog yxan och begav sig ut innan hon skulle hindra honom.

Eletha suckade, men sa inget, han var dumdristig och hon kunde göra det bättre än honom.

Ethan ställde sig vid huggkubben och började hugga veden. Det var lite ansträngande men snart var han klar och hade hela famnen full. Han kom in igen och började tända upp en brasa.

"Gick det bra?" frågade Eletha med oro, och höll handen utan att tänka på det på sin mage. Som om hennes kropp visste det före hennes medvetande.

"Hm?" Ethan hade precis tänt upp. "Ja, varför skulle det inte göra det" log han lugnande och satte sig vid henne.

"Ja, din skada." sa hon och la huvudet i hans knä och såg mot brasan. Det var mysigt.

Ethan log lite och började pila med hennes hår. "Den är ju nästan läkt". Han la sig ned han med.

"Jo,, men ändå, vill inte att det ska bli värre." sa hon men log lite. Hon såg upp i taket och förde Ethans hand mot hennes mage.

Ethan smekte lätt hennes mage. "Det blir inte värre, jag lovar". Han smekte hennes mage och uppåt. "Du är så vacker" log han.

Eletha log, som hon misstänkte något, ännu ett liv? Att hon var vacker tyckte han och det fick han även om hon inte tyckte det.